Periodiska systemet

Periodiska systemet är en samling av alla grundämnen. Totalt har man funnit 91 olika grund ämnen i naturen. Men man har även framställt flera i laborationer. Periodiska systemet är uppbyggd så att grundämnena är i en tabell efter antalet protoner i kärnan. Detta kallas att man ordnar atomerna efter atomnummret och grundämnen med liknande egenskaper förekommer regelbundet. Periodiska systemet bildar olika grupper och perioder. Grupperna är de grundämnen som är i samma lodräta rad. Ämnena inom samma grupp har samma antal valenselektroner. Att de har samma antal valenselektroner menas med att de har samma antal elektroner i deras ytter skal. Detta leder till att ämnena har liknande egenskaper. Två av dessa grupper är grupp 1 och grupp 17. I grupp 1 så har ämnena en valenselektron och kallas för väte och alkalimetaller. Ämnen i gruppen finns oftast inte i ren form då de reagerar lätt med andra ämnen. Man kan hitta små mängder av väte (H) i naturen i form av vätegas (H2). Alkalimetaller kan man bara hitta i kemiska föreningar. I grupp 17 har ämnena 7 valenselektroner och kallas för halogener. Ämnena reagerar lätt på andra ämnen och kan därför inte hitas i ren form i naturen. Ordet halogen betyder saltbildare och ämnena ingår ofta i salter.

Perioder är de grundämnen som är i samma vågräta rad. Grundämnena i en period har lika många elektronskal och detta kan man se genom att kolla periodens nummer på sidan av tabellen. Till exempel så har alla atomer i period 5 fem stycken elektronskal. 

Man brukar även dela in grundämnen i två grupper, metaller och icke-metaller. Det finns även halv-metaller som man räknar in i gruppen icke-metaller. 

Det periodiska systemet grund lades av den ryska forskaren Mendelejev under 1800-talet. Han började sortera in grundämnen i en tabell efter deras egenskaper och likheter med andra grundämnen. Han fick många luckor som man i efterhand kunde fylla i då man upptäckte nya grundämnen. 

I det periodiska systemet anges det fyra olika saker, atomnummret, kemiska beteckningen, namn och atommassa. Atomnummret visar hur många protoner atomen har. Kemiska beteckningen visar atomens kemiska namn. Namnet visar vad den heter på svenska och atommassan mäts i enheten u och visar atomens vikt.