Slutsats bild

Antikens litteratur

Om epoken (100 – 400 ord)

Här ska du ta upp under vilka år epoken utspelade sig, och vad som hände i den ”vanliga” historien under denna tid.

Mellan 3000 f.Kr till 400 e.Kr utspelar sig epoken Antiken. Under antiken hade romarriket och antika Grekland sin storhetstid. Det var även under antiken som skrivarkonsten börjades att användas, då i form av kilskrift. Just eftersom det finns mycket nedskrivet från denna tid vet man även mycket om antiken. 

Under antikens början växte flodkulturerna i Mesopotamien, Egypten, India och Kina fram. Innan flodkulturerna flyttade människor runt och levde som jägare. När de sedan bestämde för att bosätta sig vid floderna där marken är som mest bördig, blev samhällena till jordbrukssamhällen. Eftersom att floderna ofta och regelbundet svämmade över kom de på att bygga olika kanaler och diken så att deras skördar inte blev förstörda. De fick tillräckligt med mat och därför kunde fler människor bo i dessa områden. Under flodkulturernas existens uppfanns det många olika uppgifter, bland annat hjulet. 

Från dessa flodkulturerna växte sedan olika samhällen fram. 

Lagar och demokratin växte fram under antiken. I Babylonien i början av 1700-talet f.Kr har man hittat den äldsta lagarna. En sorts av demokratin, som är ganska långt från den vi har idag grundades i romarriket. 

Antiken upphörde i samband med att romarriket gick under omkring 400 e.Kr. Grunden till romarrikets fall var för att imperiet var alldeles för stort, man hade problem och försvara hela riket. Kristendomen började även växa och de romerska och grekiska gudarna byttes ut mot en enda. Påven blev även de högsta ledaren i Rom. 

Om epokens litteratur (100 – 400 ord)

Vad var typiskt för epokens litteratur? Vilka genrer var vanliga, och hur definierades dessa? Vad handlade litteraturen om?

Litteraturen från antiken var oftast skriven på de då klassiska språken grekiska, hebreiska och latin. I de flesta verken var de vanligt att gudar fanns med på olika sätt. Den grekiska litteraturen hade olika gener, så som epik, lyrik och dramatik. Epik är en längre, väldigt berättande dikt som mer beskriver en händelse. Om en epik är skriven på vers kallas det för en epos. Lyrik däremot är dikter som beskriver känslor och stämningar. De är oftast skrivna efter bestämda mönster och innehåller en rytm. Lyrik har med sånger, musik och texter att göra. Dramatik är olika teaterpjäser och liknande. 

De vanligaste var att historier och litteraturen spreds vidare genom olika rapsoder. Många kunde verken läsa eller skriva och det var därför som dessa rapsoder hade hög status. Eposerna Iliaden och Odysséen till exempel återberättades många gånger innan de väl blev nedskrivna. De var skrivna på vers så att de lättare skulle minnas av de som hörde berättelserna. När de skulle berättas av rapsodierna var det mycket vanligt att de stannade upp där de var som mest spännande, just för att få fler intresserade. 

När väl rom började att ta efter den grekiska kulturen och litteraturen var de väldigt lika. Romarna skiljde sig på så sätt att de började skriva verkliga händelser och inte bara påhittade historier. De skrev olika biografier och tal. Retoriken blev även allt viktigare. Runt ca 300 började de även skriva kristen litteratur. 

Ett litterärt verk (100 – 400 ord)

Här vill jag att du skriver om ett litterärt verks handling och vad hos verket som gör det typiskt för epoken.

Pjäsen Medea

Den grekiska dramatikerna Euripides var den som skrev tragedin Medea. Pjäsen är baserad på historien om den trolldomskunniga Medea. Hon var en kvinna som är omtalad i den grekiska mytologin.

Historien börjar i samband med att en man vid namn Jason får ett näst till omöjligt uppgrad. Jason ska hitta det gyllene skrinet. Skrinet tillhörde då Medeas far som också var kungen i Kolchis. Under Jasons resa träffar han Medea. Jason utsätts för svåra och stora prövningar, men varje gång hjälper Meade honom med sina tips och trolldom. Starka känslor började Medea att bygga upp. Men hon började också att förråda sin familj och sitt land.

Efter att de tillsammans har snott skrinet flyr de tillbaka till Jasons hemland. Där byggde de upp ett nytt liv tillsammans. Efter några år i äktenskap hade de fått två söner och Jason bestämde sig för att gå bakom ryggen på Medea. Han hade då fått ett erbjudande om att gifta sig med kung Kreons dotter. Jason tackar då ja till detta erbjudande och när Medea får höra om det tar svartsjukan över. Medea skickade då förgiftade bröllopsgåvor till Jason nya fru. Både prinsessan och kungen dog. Enligt Euripides ska hon sedan ha dödat deras gemensamma söner. 

Under antiken var de vanligt med grekisk mytologi. Detta är en pjäs som baserar sig på myter just från grekisk mytologi. 

Pjäsen är gener dramatik som var väldigt vanligt under just antiken. Många pjäser och historier handlade även om hämnd. I pjäsen Medea märker man hur stort fokus som läggs på Medeas hämnd på Jason. 

Begrepp (10 st)

Här vill jag att du skriver ner och förklarar 10 begrepp som är viktiga om man ska förstå den här epoken.

Flodkultur -  Små jordbrukssamhällen vid sidan av floder. 

Jordbrukssamhällen - Ett samhälle där man var beroende av jordbruk. Alla var delaktig inom jordbruket på ett eller annat sätt. 

Kilskrift - uppbyggd på så sätt att varje tecken var ett speciellt ord. Man gjorde kilformade intryck i mjuk lera. En av de första skrivarkonsterna.

Imperium - Är ett stort rike som oftast består av flera nationer och folkslag. Under antiken var romarriket ett imperium. 

Grekisk och romersk mytologi - Mytologi är läran om hur man tolkar och förstår olika myter.  Under antiken trodde man på ett flertal gudar, dessa gudar finns inom de grekiska och romerska mytologin. Den grekiska och romerska mytologin skiljer sig inte jätte mycket ifrån varandra. De har ungefär samma gudar men namnen skiljer sig oftast. 

Epos - En diktad lång berättelse. Är en epik fast på vers. 

Rapsoder - Eposberättare som vandrade omkring till olika statsstater för att berätta historier.

Retorik - Handlar om konsten att tala. Retoriken utvecklades under antiken. 

Vers - En rad i en dikt.

Kolchis - Ett kungarike under antiken. Riket finns längs svarta havets kust. 

Sannolikhet - paruppgift

diagram - pulsmätning

Kombinatorik - Matematik

Sannolikhet - matematik

A) Man vill ha en sexa och därför känns det som att du aldrig får en.

Vi häller med Anna men förstår hur Joel tänker

1/6 inget är lättare än de andra. Men ofta är en sexa viktig i spelet så att då känns det som att du aldrig får en då du spelar.

B) det är svårast att få två av det högsta respektive lägst resultatet. Då tänker man automatiskt att något emellan stämmer.

Vi håller med Joel då det är större chans att får två av olika siffror än två av samma.

Det är svårt att få två av samma då chanserna att få de är hälften så stora mot att får olika tal.

2: 1+1

3: 2+1 1+2

4: 3+1 2+2 1+3

5: 3+2 4+1 2+3 1+4

6: 3+3 2+4 5+1 4+2 1+5

7: 6+1 2+5 3+4 1+6 5+2 4+3

8: 4+4 6+2 5+3 2+6 3+5

9: 4+5 6+3 5+4 3+6

10: 5+5 6+4 4+6

11: 6+5 5+6

12: 6+6

Störst sannolikhet när man slår två tärningar är att få talet 7. Minst sannolikhet är att få 2 eller 12.  

Kroppens organ

Skelettet
Uppgift 1:

1. Nyckelben
2. Skulderblad
3. Bröstben
4. Revben
5. Överarmsben
6. Armbågsben
7. Strålben
8. Handlovsben
9. Mellanhandsben
10. Fingerben
11. Höftbenet
12. Sittbenet
13. Blygdben
14. Lårbenshuvud/lårbenshals
15. Lårben
16. Knäskål
17. Skenben
18. Vadben
19. Mellanfotsben
20. Tåben
21. Vritsben
22. Hälben

1. Halskotor
2. Bröstkotor
3. Ländkotor
4. Svanskotor och korsben
5. Kotkropp
6. Utskott
7. Disk
8. Kothål för ryggmärg
9. Kotbåge
10. Tvärutskott

1. Hjässben
2. Pannben
3. Tinningben
4. Näsben
5. Okben
6. Överkäksben
7. Underkäke
8. Nackben

Uppgift 2:

1. Ta reda på hur många ben människans skelett består av!
Människokroppen har ett skelett som totalt består av mellan 206 och 220 st ben. Detta är i en vuxen människas kropp. Ett barn har omkring 300 ben som sedan minskar i antalet när de väx samman.

2. Skelettet har tre viktiga funktioner. Vilka?
Skelettet är väldigt viktiga för våra organ. Det är de som skyddar organen som tex skallbenet. Skallbenet finns för att skydda hjärnan. Bröstkorgen skyddar hjärtat och lungorna.
Skelettet håller även upp kroppen och gör så att vi kan röra oss. Skelettet i våra armar och ben tillsammans med leder gör så att vi kan röra oss nästan som vi vill. Alla ben tillsammans ger kroppen en stomme.
Skelettet lagrar mineraler, så som kalcium innan de far ut i blodet. I blodet finns det mineraler som byts ut mot mineralerna i skelettet.

3. Förklara hur det kommer sig att ryggraden är både rörlig och stötdämpande!
Diskarna som finns mellan de alla kotorna i ryggen ger den stötdämpande effekten. Diskarna är skivor av brosk.
Att ryggraden naturligt är format som ett S gör den rörlig och elastisk. Ryggraden är även uppbyggd med hårda och mjuka delar som även påverkar rörligheten. 

4. Vad är fontaneller?
Fontaneller är en lucka i ett kranium som består av bindvävnad. Detta finns endast i nyfödds kranium och bindvävnaden ger stadga samt sammanhållande funktion åt organ i kroppen. Det finns tre typer av fontaneller; främre, bakre och laterala.
De främre fontanellerna är de största. Den finns upp till två års ålder och löper på pannbenet till hjässbenet.
Bakre fontanellen är mycket mindre och finns i den punkten där hjässbenet och nackbenet förenas. Det finns oftast inte längre än den nyföddas första år.
De små och oregelbundna fontanellerna kallas för de laterala. 

Musklerna
Uppgift 1:

1. Nickmuskeln
2. Ansiktsmuskel
3. Deltamuskel
4. Stora bröstmuskeln
5. Biceps
6. Rak bukmuskel
7. Yttre sneda bukmuskeln
8. Raka lårmuskeln
9. Skräddarmuskel
10. Nackmuskel
11. Kappmuskel
12. Breda ryggmuskel
13. Triceps
14. Sätesmuskel
15. Lårets tvåhövdade muskel
16. Vadmuskel

Vilka muskler arbetar när du:

1. Böjer huvudet framåt:

Nickmuskeln

2. Böjer huvudet bakåt:

Nackmuskeln

3. Lyfter armen:

Triceps, Deltamuskeln

4. Gör armarna framåt sträck:

Deltamuskeln, kappmuskel, triceps

5. För armarna bakåt

Kappmuskeln, deltamuskeln, triceps

6. Sträcker höften och böjer kroppen bakåt:

Breda ryggmuskeln

7. Häver dig på tå:

Vadmusklerna

8. Gör sidoböjning:

Yttre sneda bukmuskeln

9. Lyfter låret snett uppåt

Sätesmuskeln, raka lårmuskeln, breda ryggmuskeln, lårets tvåhövdade muskel

10. Lyfter låret rakt uppåt:

Raka lårmuskeln, lårets tvåhövdade muskel, sätesmuskeln

11. Böjer kroppen framåt:

Raka bukmuskeln, yttre sneda bukmuskeln, deltamuskeln, kappmuskeln, triceps, nackmuskeln, raka lårmusklerna

Uppgift 2:
1. Det finns tre olika typer av muskler. Vilka?
De musklerna som håller ihop skelettets olika delar kallas för skelettmuskler. Dessa muskler kan man styra vilja vilket gör så att kroppen har förmågan att röra på sig. De viljestyrda musklerna är den vanligaste typen.

Den glatta muskulaturen är de muskler som man inte kan påverka med vilja. Där räknas även hjärtas muskulatur in. Hjärtas muskulatur är de muskler som bygger upp vårt hjärta. Musklerna får sammandragningar som gör att blodet pumpas ut i kroppen.
Båda dessa typer av muskler styrs automatiskt av kroppen.

2. Vilka skillnader finns mellan de olika muskeltyperna?
Skelettmusklerna har man möjligheten att styra. Dessa muskler kan mat träna och bygga större. Man kan dela in skelettmusklerna i undergrupper, vita och röda muskler. De vita musklerna kan man snabbt trötta ut och röda muskler som är mer uthålliga och tar längre tid att trötta ut.

Både den glatta muskulaturen och hjärtas muskulatur är inte viljestyrda. De styrs av nervsystemet och detta sker automatiskt.

3. Vad behöver musklerna för att arbeta?
För att musklerna ska kunna orka arbeta och jobba måste det finnas syre. Syret levereras till musklerna genom blodet.

4. Förklara vad som händer när du får mjölksyra i musklerna!
Vid mycket hårt arbete blir det syrebrist i musklerna. Förbränningen som sker i musklerna behöver syre. När det inte finns syre så bryts inte kolhydraterna ned till koldioxid och H2O. Det bildas då mjölksyra. Mjölksyra gör musklerna trött och det blir en syreskuld. Syreskulden leder till ökad andning och puls. När man sedan vilar får musklerna nytt syre och mjölksyran försvinner.

5. Många muskler har en antagonist. Förklara och ge exempel!
En antagonist är en muskel som jobbar tillsammans med en annan muskel på ett motverkande sätt. Det finns alltid en böjmuskel och en sträckmuskel. Ett exempel på antagonister är triceps och biceps. När armen är utsträckt jobbar sträckmuskeln som i detta fall är triceps. Biceps är utsträck och arbetar inte. För att armen ska kunna böjas måste bicepsen arbeta. Bicepsen är här böjmuskeln och när armen är böj jobbar inte triceps.  


Huden

1. Vilka 3 lager består huden av?

Huden består av 3 olika skikt med olika uppgifter. Överhuden är hudens yttre skikt och ger skydd samt färg. Läderhuden är det mittersta lagret. Läderhuden är fyllt med blodkärl, olika typer av känselkroppar, svettkörtlar samt hårsäckar. Läderhuden har många uppgifter bland annat märka av när något rör huden och kyla ner huden genom avdunsta svett. Det absolut understa skiktet kallas för underhuden och består mest av fettvävnad. Fettet hjälper till med mycket. Det fungerar som stötdämpare, isolerar värmen vid kalla temperaturer och vid ett för litet näringsintag använder kroppen fettet.

2. Nämn 3 uppgifter som huden har!

Eftersom att i underhuden finns det fettvävnader kan kroppen lätt justera rätt temperatur. Om det blir för varmt kyler kroppen ned genom att svettas. Svetten avdunstar och kroppstemperaturen sjunker.

Huden finns även för att hålla kvar vätska i en lagom mängd. Förhindra bakterier och smuts att komma in i vårakroppar gör huden också.

3. Förklara vad pigment är för något.

Pigment finns i överhuden och skyddar kroppen mot farlig solstrålning. Solbrända och brunare blir vi genom att huden träffas av solens strålar och pigmentmängden ökar för att huden ska kunna tåla solstrålarna bättre.
Pigment kan även finnas i hårstrån. Ju mörkare hårstråna är desto större är pigmentfärgen. Om håret är vitt finns det inget pigment vilket sker med åldern då mängden pigment minskar.

4. Varför får vi ibland "gåshud"?

Så kallad gåshud får man genom att de hårresande musklerna drar ihop sig. När muskeln drar ihop sig ser man att hårstråt reser sig. Detta sker oftast när man fryser eller blir rädd.

5. Varför blir huden rynkig hos äldre personer?

Varför huden blir rynkig beror på de elastiska trådarna som finns i läderhuden. Dessa elastiska trådarna gör huden jämn och slät. Med tiden kommer de elastiska trådarna att förlora sin elasticitet.  Huden kommer då inte ha någonting som gör den slät och jämn vilket resulterar i rynkor.

6. Förklara hur det kommer sig att vi får pormaskar och finnar!

Pormaskar och finnar bildas i talgkörtlarna. Talgkörtlarna är viktiga på så sätt att de motverkar uttorkad hud. Om talgen som bildas i körtlarna blir en propp i utförsgången kallar man de för pormaskar. Om utförsgången infekteras av bakterier bildas en finne. En finne är alltså en inflammerad talgkörtel.
Pormaskar och finnar är väldigt vanligt i samband med puberteten. Dessa besvär växter oftast bort med tiden men man kan även få problem senare i livet. Acne är ett exempel. Acne är en hudsjukdom där den drabbade oftast har finnar i större områden.

7. När du blir för varm behöver kroppen kyla ner sig. Förklara hur det går till!

Kroppen blir oftast varm vid höga temperaturer eller vid aktiv rörelse tex träning av olika slag. Kroppen kommer att svettas och tillslut kommer svetten att avdunsta. Huden kyls ned och mer blod strömmar i hudens blodkärl. Huden är nedkyld och detsamma blir blodet som strömmar ut i kroppen igen.


Blodet
Minns du?
- Vilka är blodets viktigaste uppgifter?
Blodet är kroppens transportsystem. Det är viktigt att transportsystemet fungerar för att ämnen ska cirkulera i kroppen. Genom att blodet transporteras får kroppens alla celler vatten, syre och näring. Avfallet och värmen transporteras bort ur cellerna genom blodet. Genom bloden fraktas också kroppens försvar mot smittämnen. Kroppens försvar måste snabbt ta sig till cellerna för att försvara mot farliga ämnen.
Blodcirkulationen hjälper kroppen att hålla rätt kroppstemperatur genom att både kyla ner och värma upp huden.

- Hur går blodet runt i kroppen?

Blodet pumpas ut i kroppen av hjärtat. Hjärtat fungerar som en pump som skickar ut blodet i kroppens ledningsnät. Ledningsnätet i kroppen är blodkärlen.

Blodet i kroppen har två kretslopp, det lilla och stora kretsloppet. Det lilla kretsloppet går igenom lungorna för att hämta syre. Blodet kommer först in som syrefattigt genom hålven till höger försmak. Genom segelklaffarna far blodet till höger kammare. Där pumpar hjärtat vidare blodet genom fickklaffarna till lungartären. Lungartären leder till lungorna där blodet fångar upp syren och rinner sedan tillback genom lungvenerna till vänster försmak. Från försmaken rinner blodet till vänster kammare. Mellan försmaken och kammaren finns segelklaffar som förhindrar att blodet tar fel väg. För att det nu syrerika blodet ska nå kroppens alla celler behöver hjärtat pumpa ut blodet i aortan. Aortan är kroppens största blodkärl. Blodets väg genom hela kroppen kallas för det stora kretsloppet.

- Vad består blodet av?
Blodet består till ungefär hälften av blodplasma och till andra hälften av blodkroppar. Blodplasma är en vätska som innehåller vatten löst med närings- och avfallsämnen. Det är närings- och avfallsämnena som blodet transporterar runt till kroppens celler. Blodkropparna är celler som transporteras med blodet. Det finns röda, vita och små blodkroppar. De små blodkropparna kallas för blodplättar. De olika blodkropparna har olika uppgifter.

- Vilken uppgift har de röda blodkropparna?
Röda blodkroppar kallas för erythrocyter och är den sortens blodkropp som det finns mest av. På grund av hemoglobinet som innehåller järn blir blodkropparna röda. Det är hemoglobinet som ger de röda blodkropparna förmågan att transportera syre.

- Hur mycket blod har du i kroppen?

En fullvuxen människa består av ca 5 liter blod. Detta kan variera beroende på människans kroppsstorlek.

- Hur går det till när blodet levrar sig?

När man får ett sår är det blodplättarnas uppgift att stoppa blödningen. Kroppen skickar ut blodplättar till såret. Blodplättarna kommer att haka fast i varandra och tillsammans med ämnet fibrin bildas ett nät. Fibrin är ett ämne i blodet som bildas av ämnet fibrinogen. I detta nät kommer sedan olika blodkroppar att fastna och såret täpps igen. Såret kommer då sluta blöda och blodet har levrat sig.

- Vilken uppgift har kranskärlen?

Alla muskler behöver syre och näring för att kunna arbeta, även hjärtat. Kranskärlen är blodkärl som omringar hjärtat. Genom kranskärlen får hjärtat det syre och näringen den behöver.

- Vad kallas de klaffar som finns mellan hjärtans förmak och kammare?

För att blodet inte ska åka fel väg måste det finnas klaffar i hjärtat. Segelklaff heter de klaffar mellan försmaken och kammaren. Segelklaffarna finns på både hjärtans högra och vänstra sida.

- Vad är a) en artär b) en ven c) en kapillär?

1. Blodkärl finns i tre olika typer. En variant är en artär. Artärer är de blodkärl som leder blodet ut från hjärtat till alla kroppens delar. Blodet som strömmar i artärerna är syrerikt. Artärerna är omringade av muskler och har tjocka väggar. Detta för att de ska kunna hålla när hjärtat kraftigt pumpar ut blodet.
2. En annan variant av blodkärl är vener. Vener tar med sig det syrefattiga blodet från kroppens alla del tillbaka till hjärtat. I venerna finns klaffar som förhindrar att blodet rinner tillbaka. Väggarna i venerna är mycket smalare och inte lika kraftiga.
3. Kapillär är de blodkärlen som finns mellan artärerna och venerna. De är mycket små och har tunna väggar. Det syrerika blodet från artärerna kommer in i kapillären där syret och näringen lämnas till cellerna. Blodet tar då istället med sig avfallsämnen så som koldioxid och rinner sedan syrefattigt ut i venerna.

- Vilka vener innehåller syrerikt blod?

Lungvenen är en ven som behövs i blodets lilla kretslopp. Blodet kommer vara syrefattigt då lungvenen leder blodet från lungan till hjärtats vänstra förmak. Lungvenerna saknar klaffar då det inte finns någon chans att blodet kan rinna tillbaka. Hjärtat ger ett visst sug som förhindrar detta.

- Hur pressas blodet fram i venerna?

I kroppen finns något som kallas för muskelpump. Muskelpumpen består av muskler i närheten av venerna. När musklerna spänds kläms den venen ihop. När venen är ihop klämd rinner blodet igenom den då öppna klaffen. När musklerna slappnar av kommer klaffen att stängas vilket förhindrar att blodet åker tillbaka.

- Var sker ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler?

Kapillärerna som finns mellan kroppens artärer och vener kan hittas i hela kroppens vävnader. Det syrerika blodet kommer in i kapillärerna från hjärtat genom väldigt samla artärer. Blodet rinner väldigt långsamt i kapillärerna där syre och näringsämnena lämnas av. Syret får blodet ifrån lungorna och näringsämnena ifrån tarmarna. Genom vävnaderna får cellerna tillgång till syret och näringen. I vävnaderna kan även celler lämna ifrån sig olika avfallsämnen. Blodet som rinner tillbaka till hjärtat genom venerna tar med sig avfallsämnena.

- Av vad bildas lymfa?

Lymfan bildas i lymfkärlen genom att cellernas överskottsvätska sugs upp av kärlen. All överskottsvätska sugs inte upp av lymfkärlen, en del vätska sugs upp av kapillärerna.

- Nämn en viktig uppgift som lymfkörtlarna har.

Lymfkörtlarna hjälper de vita blodkropparna som försvarar kroppen mot bakterier att mogna. Hur och var de bildas samt mognas beror på vilket typ av vit blodkropp det är. En slags blodkropp som heter B-lymfocyt bildas i benmärgen där den senare mognar.

- När är man immun mot en sjukdom?

En del vita blodkroppar kan tillverka antikroppar som i rätt mängd kan göra en immun. När ett smittämne kommer i blodet börjar blodkropparna att tillverka antikroppar som ska förgör smittämnet. Dessa antikroppar kommer fästa sig vid ämnet vilket gör att man kommer tillfriskna. De vita blodkropparna kommer då ha tillverkar mer antikroppar än vad det behövs. Antikropparna kommer vara kvar i blodet där det snabbt sedan kan rycka in om samma smittämne kommer in i blodet.

- Varför blir man allergisk?

När kroppen överreagerar på ett visst främmande ämne kallas det att man är allergisk. Dessa främmande ämnen kallas för antigener. När antigenerna kommer i kontakt med slemhinnor och hud bildas antikroppar som fäster sig på en mastcell. Fler och fler antikroppar kommer fästa sig på mastcellen och tillslut blir slemhinnan överkänslig. Nästa gång som slemhinnan kommer i kontakt med antigenerna kommer antikropparna att binda sig till antigenerna. Detta kommer signalera till mastcellerna att släppa ut sitt histamin vilket leder till en allergisk reaktion.

Vid en allergisk reaktion kan det ske lite olika saker på olika ställen på kroppen.  Det som påverkar rektionen är var histaminet släpps ut.

- Vilka blodgrupper känner du till?

Sen tidigare har jag vetet att det finns olika blodgrupper, dock har jag inte vart säker på vad grupperna kallas. Blodgrupperna A och B är för mig de som jag har hört mest om. Tidigare har jag verken hört om AB0-systemet eller Rh-systemet. AB0-systemet är ett system där de finns fyra olika blodtyper. A, B, AB, 0 är de fyra typerna. Detta system är viktigt vid blodtransfusion. Rh-systemet är helt okänt för mig men det går ut på att det finns två typer av blod, Rh+ och Rh-. Detta är viktigt att känna till i samband med graviditeter. 

 

Jämföra skelett

Fiskens skelett består av en väldigt enkel och inte så avancerad uppbyggnad till skillnad ifrån de andra skeletten. Att fiskarna var först i evolutionen och att livet startade i vattnet kan man även se på många sätt. Fiskar har fenor istället för ben och andas med gälarna istället för lungor. En bröstkorg behövs då inte heller eftersom att inga lungor behövs skyddas. Deras skalle är stor men lämnar lite plats för hjärnan. Fiskarnas hjärna behöver inte vara så stor då förmågorna att bland annat minnas, planera och strukturera inte finns. Deras skelett är inte så stark och kraftig då de lever i vatten. I vatten behöver inte skelettet hålla upp kroppen. 

Groddjuren lever på både land och i vatten. De är näst i evolutionen. Som yngel har de liknande egenskaper som fiskar, de andas med gälar och tar sig fram med fenor. Senare i livet har grodan utvecklat ett kraftigare skelett än fiskan och lungor vilket öppnar möjligheten att leva på land. Från fenorna har grodan utvecklat ben och kan därför hoppa fram på land. Grodan har utvecklat kraftfulla spänstiga ben tillsammans med stora bakfötter. Likt fiskar har också groddjuren lite plats för sin hjärna. En bröstkorg finns inte även om grodan andas med lungor. Grodans skelett är fortfarande enkelt men har en mer komplicerad uppbyggnad än fiskarna.

Både kaninen och människan är däggdjur och lever sina liv på land. Kaninen kom före i evolutionen vilket betyder att dens skelett är enklare än människans, även fast likheter finns. Båda har en bröstkorg som skydda lungorna dock är kaninens revben skörare och inte lika tjocka som människans. Kaninens bröstkorg omsluter inte hela vägen runtom organen på samma sätt som människans. Människans bröstkorg ger ett bättre skydd för organen är vad kaninens gör. Likt grodan hoppar kaninen på sina bakben. Bakbenen är spänstiga och kaninen har stora bakfötter. Enda skillnaden är att kaninens skelett är mycket större. Käken och tänderna på en kanin är större och kraftigare. Detta efter som att kaninens föda är mindre lättuggad. Skallen på en kanin lämnar en liten plats för hjärnan. 

Människan är sist i evolutionen. Ett människo skelett är avancerad och påminner på många sätt om kaninens. Båda har ett bäcken för möjligheten att föda levande ungar, en ryggrad, kraftiga käkar, bak- och framben samt bröstkorg. Människan har en fördel med förmågan att kunna gå på bara två ben och ha frambenen (armarna) till att greppa. Våran hjärna är stor och behöver mycket plats i skallen. Denna stora hjärna har gett oss förmågan att tänka, känna, planerna mm. Därför har människan det mest utvecklade skelettet. 

Lab.rapport - 3 försurade sjöar

Syfte:

Vilken av sjöarna är surast? Vilken av sjöarna är minst sur?

Hypotes:

Jag tror att jag kan få reda på vilken sjö som är mest sur och minst sur genom att tillsätta NaOH i vattenproverna med BTB. På grund av BTB kommer vattnet att ändra färg när man tillsätter NaOH. Det vattenprovet som behöver minst NaOH kommer vara minst sur och vattenprovet som behöver mest NaOH för att ändra färg är surast.

Material:

·  20 ml vattenprov från alla tre sjöar, numrerade med 1, 2 samt 3.

·  BTB

·  NaOH

·  förkläde

·  skyddsglasögon

·  glasstav

·  pipett

·  100 ml bägare

·  25 ml mätglas

Metod:

1.     Ta på dig all skyddsutrustning och ta fram allt material.

2.     Använd mätglaset för att hämta 20 ml vatten från sjö 1. Man använder pipetten för att få den rätta mängden vatten i mätglaset.

3.     Häll över vattnet från mätglaset till en 100 ml bägare.  

4.     Droppa sedan i en droppe av BTB.

5.     Rör om med glasstaven. Det är viktigt att röra om så att BTB sprider sig i vattnet. Avvakta ett tag så att BTB hinner ge vattnet en tydlig färg.

6.     Upprepa sedan steg 5 tills vattnet har fått en stark färg. Ca 5 droppar ska räcka till alla vattenprov.

7.     Fyll in i tabellen hur många droppar av BTB som användes.

8.     Gör en tabell för att hålla koll på hur mycket av NaOH man tillsätter. I tabellen skriver man de tre sjöarna och hur mycket man droppat i av både NaOH och BTB.

9.     I vattnet tillsätter man sedan en droppe av NaOH. Vattnets pH-värde kommer då att förändras för att NaOH är ett basiskt ämne.

10.  Rör om med glasstaven

11.  Upprepa de två senaste stegen tills BTB visar att vattnet inte är surt längre. BTB kommer då göra så att vattnet får en blå färg. Den blåa färgen visar att vattnet är basiskt. Antalet droppar kommer bero på vilket och hur surt vattenprovet som man använder är.

12.  Fyll i tabellen med hur många droppar av NaOH som användes.

13.  Häll ut vattnet och diska bägaren samt utrustningen noga.

14.  Upprepa processen med vattenprovet från sjö 2.

15.  Fyll i tabellen med resultatet.

16.  Häll ut vattnet och diska utrustningen.

17.  Upprepa sedan med vattenprovet från sjö 3.

18.  Fyll i tabellen med resultatet.

19.  Häll ut vattnet och diska utrustningen.

20.  Läs av tabellen för att få reda på resultatet. Det vattenprovet som man behövde tillsätta minst NaOH till för att få det neutralt är det vattenprovet som är minst sur. Det suraste vattenprovet är det vattenprovet som man behövde tillsätta mest NaOH till.

Resultat:

	BTB	NaOH
Sjö 1	5	4
Sjö 2	5	8
Sjö 3	5	2

I alla tre sjöar hade jag i 5 droppar av BTB.

Efter resultatet fick jag reda på sjö 2 är mest surast. Jag droppade i 8 droppar NaOH för att ändra vattnets färg.

Sjö 3 var minst sur för jag behövde endast tillsätta 2 droppar av NaOH tills vattnet inte var surt längre.

I sjö 1 tillsätt jag 4 droppar av NaOH.

Jag har inte tillsatt något NaOH ännu och vattnet är fortfarande surt. BTB visar det genom den gula färgen.

Efter jag hade tillsatt NaOH. Vattnet får en blå färg när de är basiskt.

De tre vattenproverna.

Slutsats:

Min hypotes stämde då jag använde mig av NaOH och BTB för att ta reda på vilken sjö som var mest och minst sur. BTB är en indikator och ger därför vattnet ett färg beroende på pH-värdet. BTB gjorde så att vattnet blev gult. Den gula färgen talar om att vattnet är surt. På den gula färgen ser man inte hur surt vattnet är, man vet bara att det är surt. Sedan använde jag mig av NaOH. NaOH är ett basiskt ämne. Jag tillsatt NaOH droppvis till vattnet ändrade färg till blått. Den blåa färgen står för att vattnet är basiskt. Desto mindre droppar jag behövde ha i ju lägre var pH-värdet.

Detta fungerade för att när man har ett surt ämne måste man tillsätta ett basiskt ämne för att göra den neutral, och även tvärtom. Det var det jag gjorde i denna laboration.

I det försurade vattenproverna fanns det vätejoner (H⁺) som ger de sura egenskaperna. Det finns även hydroxidjoner (OH^-) men dock inte lika många. Hur sur vattnet är beror på om det finns mer med vätejoner än hydroxidjoner, det är det som är pH-värdet. Alla tre sjöar har ett pH-värde lägre än 7. För att höja pH-värdet tillsatte jag ett basiskt ämne som innehåller mer hydroxidjoner än vätejoner. Vid tillsättningen av det basiska ämnet, NaOH sker än kemisk reaktion. Vätejonerna och hydroxidjonerna slår sig ihop och bildar tillsammans vattenmolekyler.

H⁺ + OH^- à H₂O

Vattenproverna blir då neutraliserade.

Jag fick alltså fram resultatet av vilken sjö som var mest och minst sur genom att tillsätta hydroxidjoner. I sjö 2 behövde jag tillsätta mest hydroxidjoner vilket betyder att den sjön var mest sur. Sjö 3 var minst sur eftersom att jag tillsatte minst med hydroxidjoner.

Genom denna laboration fick jag reda på vilken sjö som var mest och minst surt, men jag fick inte reda på pH-värdet. Om jag hade tagit den här undersökningen ett steg längre skulle jag vilja veta exakta pH-värdet. Man hade då kunnat få ett ännu tydligare och riktigare resultat. Jag skulle använt mig av en annan indikator. Enklast och smidigast hade vart att använda sig av pH-papper. PH-papper innehåller en blandning av olika indikatorer. När man doppar pappret i blandningen kommer den få en färg beroende pH-värdet. Tillskillnad ifrån BTB får man en exakt färg för ett viss värde.

För att få ett mer rimligt och trovärdigt resultat skulle man kunna göra undersökningen igen, på exakt samma sätt. Om resultatet då hade vart det samma hade jag kunnat vara säker på att resultatet var rätt.

Jag skulle även vilja testa med riktiga vattenprov ifrån tre olika vattendrag. Vi använde oss nämligen inte av vatten från riktiga vattendrag, utan konstgjorda sjöar. Det hade varit väldigt intressant att se vilket vattendrag i Boden som är surast. Jag hade kunnat gå tillväga på två sätt. Antagligen med hjälp av ett pH-papper eller BTB.

Hur använder man detta i vardagen?

Att kunna ändra ett ämnets pH-värde med ett annat ämne är viktigt. Neutralisationer som det heter använder man ofta i vardagen. När man borsta tänderna använder man sig av tandkräm som är basiskt. Bakterierna som finns i munhålan kan omvandla matrester till mjölksyra. Mjölksyra är en syra och fräter därför på tänderna. Genom att använda sig av den basiska tandkrämen neutraliserar man pH-värdet i munnen.

Saltsyran måste finnas i magsäcken för vi ska kunna smälta maten. Men om det skulle blidas för mycket saltsyra kan det leda till magsår. Genom att äta mediciner som innehåller basiska ämnen neutraliserar man överskottet av syra.

Vid försurningar är områdens pH-värde väldigt surt. Detta gör livet svårt för växter och djur. En del organismer kan hotas och ibland utrotas för att de inte längre klarar av att leva där. Salpetersyra (HNO₃) är en syra som bidrar till försurningar. Syran bildas genom att kväveoxid, som bildas vid tex förbränning i bilar, reagerar med vatten. Detta sker i regnmolnen. Så när det sedan regnar far det försurade regnvattnet ner och försurar olika områden. För att kunna neutralisera områdenas pH-värde igen måste man använda sig av ett basiskt ämne. I de försurade områdena finns det ett överskott av vätejoner (H⁺). Kalt (CaCO₃) är ett basiskt ämne och innehåller därför mänger med hydroxidjoner (O^-). Man brukar åka och sprida ut kalk över de sura områden. PH-värdet kommer så småningom att höjas då vätejonerna och hydroxidjonerna reagerar och bildar vatten. Det sker då en neutralisation.

Säkerhet:

I denna laboration använder vi oss av NaOH som är frätande. NaOH kan ge allvarliga skador främst vid kontakt med ögonen. Man kan heller inte ha intakt linser då risken finns att NaOH kommer i kontakt med ögonen. Därför är det viktigt att använde sig av skyddsglasögon samt att tvätta händerna noga efter laborationen. Man har även förkläde för att förhindra att komma i kontakt med NaOH. Men om man får NaOH på andra ställen på kroppen sköljer man direkt av med vatten.

Felkällor:

Utrustningen, främst bägaren kan vara smutsig. I bägaren kan det vara kvar spår av ett tidigare ämne som används. Det kan alltså påverka resultatet genom att ämnet kan vara surt eller basiskt. Då kommer vattenproverna bli mer eller mindre surt.

Man kan även glömma bort att röra om. Ämnena sprider sig då inte ordentligt i vattnet vilket leder till ett oriktigt resultat.

Man kan även råka droppa i för mycket NaOH åt gången. Då kommer färgen att ändra drastiskt och man får inte ett tydligt resultat.