Kroppens organ

Skelettet
Uppgift 1:

1. Nyckelben
2. Skulderblad
3. Bröstben
4. Revben
5. Överarmsben
6. Armbågsben
7. Strålben
8. Handlovsben
9. Mellanhandsben
10. Fingerben
11. Höftbenet
12. Sittbenet
13. Blygdben
14. Lårbenshuvud/lårbenshals
15. Lårben
16. Knäskål
17. Skenben
18. Vadben
19. Mellanfotsben
20. Tåben
21. Vritsben
22. Hälben

1. Halskotor
2. Bröstkotor
3. Ländkotor
4. Svanskotor och korsben
5. Kotkropp
6. Utskott
7. Disk
8. Kothål för ryggmärg
9. Kotbåge
10. Tvärutskott

1. Hjässben
2. Pannben
3. Tinningben
4. Näsben
5. Okben
6. Överkäksben
7. Underkäke
8. Nackben

Uppgift 2:

1. Ta reda på hur många ben människans skelett består av!
Människokroppen har ett skelett som totalt består av mellan 206 och 220 st ben. Detta är i en vuxen människas kropp. Ett barn har omkring 300 ben som sedan minskar i antalet när de väx samman.

2. Skelettet har tre viktiga funktioner. Vilka?
Skelettet är väldigt viktiga för våra organ. Det är de som skyddar organen som tex skallbenet. Skallbenet finns för att skydda hjärnan. Bröstkorgen skyddar hjärtat och lungorna.
Skelettet håller även upp kroppen och gör så att vi kan röra oss. Skelettet i våra armar och ben tillsammans med leder gör så att vi kan röra oss nästan som vi vill. Alla ben tillsammans ger kroppen en stomme.
Skelettet lagrar mineraler, så som kalcium innan de far ut i blodet. I blodet finns det mineraler som byts ut mot mineralerna i skelettet.

3. Förklara hur det kommer sig att ryggraden är både rörlig och stötdämpande!
Diskarna som finns mellan de alla kotorna i ryggen ger den stötdämpande effekten. Diskarna är skivor av brosk.
Att ryggraden naturligt är format som ett S gör den rörlig och elastisk. Ryggraden är även uppbyggd med hårda och mjuka delar som även påverkar rörligheten. 

4. Vad är fontaneller?
Fontaneller är en lucka i ett kranium som består av bindvävnad. Detta finns endast i nyfödds kranium och bindvävnaden ger stadga samt sammanhållande funktion åt organ i kroppen. Det finns tre typer av fontaneller; främre, bakre och laterala.
De främre fontanellerna är de största. Den finns upp till två års ålder och löper på pannbenet till hjässbenet.
Bakre fontanellen är mycket mindre och finns i den punkten där hjässbenet och nackbenet förenas. Det finns oftast inte längre än den nyföddas första år.
De små och oregelbundna fontanellerna kallas för de laterala. 

Musklerna
Uppgift 1:

1. Nickmuskeln
2. Ansiktsmuskel
3. Deltamuskel
4. Stora bröstmuskeln
5. Biceps
6. Rak bukmuskel
7. Yttre sneda bukmuskeln
8. Raka lårmuskeln
9. Skräddarmuskel
10. Nackmuskel
11. Kappmuskel
12. Breda ryggmuskel
13. Triceps
14. Sätesmuskel
15. Lårets tvåhövdade muskel
16. Vadmuskel

Vilka muskler arbetar när du:

1. Böjer huvudet framåt:

Nickmuskeln

2. Böjer huvudet bakåt:

Nackmuskeln

3. Lyfter armen:

Triceps, Deltamuskeln

4. Gör armarna framåt sträck:

Deltamuskeln, kappmuskel, triceps

5. För armarna bakåt

Kappmuskeln, deltamuskeln, triceps

6. Sträcker höften och böjer kroppen bakåt:

Breda ryggmuskeln

7. Häver dig på tå:

Vadmusklerna

8. Gör sidoböjning:

Yttre sneda bukmuskeln

9. Lyfter låret snett uppåt

Sätesmuskeln, raka lårmuskeln, breda ryggmuskeln, lårets tvåhövdade muskel

10. Lyfter låret rakt uppåt:

Raka lårmuskeln, lårets tvåhövdade muskel, sätesmuskeln

11. Böjer kroppen framåt:

Raka bukmuskeln, yttre sneda bukmuskeln, deltamuskeln, kappmuskeln, triceps, nackmuskeln, raka lårmusklerna

Uppgift 2:
1. Det finns tre olika typer av muskler. Vilka?
De musklerna som håller ihop skelettets olika delar kallas för skelettmuskler. Dessa muskler kan man styra vilja vilket gör så att kroppen har förmågan att röra på sig. De viljestyrda musklerna är den vanligaste typen.

Den glatta muskulaturen är de muskler som man inte kan påverka med vilja. Där räknas även hjärtas muskulatur in. Hjärtas muskulatur är de muskler som bygger upp vårt hjärta. Musklerna får sammandragningar som gör att blodet pumpas ut i kroppen.
Båda dessa typer av muskler styrs automatiskt av kroppen.

2. Vilka skillnader finns mellan de olika muskeltyperna?
Skelettmusklerna har man möjligheten att styra. Dessa muskler kan mat träna och bygga större. Man kan dela in skelettmusklerna i undergrupper, vita och röda muskler. De vita musklerna kan man snabbt trötta ut och röda muskler som är mer uthålliga och tar längre tid att trötta ut.

Både den glatta muskulaturen och hjärtas muskulatur är inte viljestyrda. De styrs av nervsystemet och detta sker automatiskt.

3. Vad behöver musklerna för att arbeta?
För att musklerna ska kunna orka arbeta och jobba måste det finnas syre. Syret levereras till musklerna genom blodet.

4. Förklara vad som händer när du får mjölksyra i musklerna!
Vid mycket hårt arbete blir det syrebrist i musklerna. Förbränningen som sker i musklerna behöver syre. När det inte finns syre så bryts inte kolhydraterna ned till koldioxid och H2O. Det bildas då mjölksyra. Mjölksyra gör musklerna trött och det blir en syreskuld. Syreskulden leder till ökad andning och puls. När man sedan vilar får musklerna nytt syre och mjölksyran försvinner.

5. Många muskler har en antagonist. Förklara och ge exempel!
En antagonist är en muskel som jobbar tillsammans med en annan muskel på ett motverkande sätt. Det finns alltid en böjmuskel och en sträckmuskel. Ett exempel på antagonister är triceps och biceps. När armen är utsträckt jobbar sträckmuskeln som i detta fall är triceps. Biceps är utsträck och arbetar inte. För att armen ska kunna böjas måste bicepsen arbeta. Bicepsen är här böjmuskeln och när armen är böj jobbar inte triceps.  


Huden

1. Vilka 3 lager består huden av?

Huden består av 3 olika skikt med olika uppgifter. Överhuden är hudens yttre skikt och ger skydd samt färg. Läderhuden är det mittersta lagret. Läderhuden är fyllt med blodkärl, olika typer av känselkroppar, svettkörtlar samt hårsäckar. Läderhuden har många uppgifter bland annat märka av när något rör huden och kyla ner huden genom avdunsta svett. Det absolut understa skiktet kallas för underhuden och består mest av fettvävnad. Fettet hjälper till med mycket. Det fungerar som stötdämpare, isolerar värmen vid kalla temperaturer och vid ett för litet näringsintag använder kroppen fettet.

2. Nämn 3 uppgifter som huden har!

Eftersom att i underhuden finns det fettvävnader kan kroppen lätt justera rätt temperatur. Om det blir för varmt kyler kroppen ned genom att svettas. Svetten avdunstar och kroppstemperaturen sjunker.

Huden finns även för att hålla kvar vätska i en lagom mängd. Förhindra bakterier och smuts att komma in i vårakroppar gör huden också.

3. Förklara vad pigment är för något.

Pigment finns i överhuden och skyddar kroppen mot farlig solstrålning. Solbrända och brunare blir vi genom att huden träffas av solens strålar och pigmentmängden ökar för att huden ska kunna tåla solstrålarna bättre.
Pigment kan även finnas i hårstrån. Ju mörkare hårstråna är desto större är pigmentfärgen. Om håret är vitt finns det inget pigment vilket sker med åldern då mängden pigment minskar.

4. Varför får vi ibland "gåshud"?

Så kallad gåshud får man genom att de hårresande musklerna drar ihop sig. När muskeln drar ihop sig ser man att hårstråt reser sig. Detta sker oftast när man fryser eller blir rädd.

5. Varför blir huden rynkig hos äldre personer?

Varför huden blir rynkig beror på de elastiska trådarna som finns i läderhuden. Dessa elastiska trådarna gör huden jämn och slät. Med tiden kommer de elastiska trådarna att förlora sin elasticitet.  Huden kommer då inte ha någonting som gör den slät och jämn vilket resulterar i rynkor.

6. Förklara hur det kommer sig att vi får pormaskar och finnar!

Pormaskar och finnar bildas i talgkörtlarna. Talgkörtlarna är viktiga på så sätt att de motverkar uttorkad hud. Om talgen som bildas i körtlarna blir en propp i utförsgången kallar man de för pormaskar. Om utförsgången infekteras av bakterier bildas en finne. En finne är alltså en inflammerad talgkörtel.
Pormaskar och finnar är väldigt vanligt i samband med puberteten. Dessa besvär växter oftast bort med tiden men man kan även få problem senare i livet. Acne är ett exempel. Acne är en hudsjukdom där den drabbade oftast har finnar i större områden.

7. När du blir för varm behöver kroppen kyla ner sig. Förklara hur det går till!

Kroppen blir oftast varm vid höga temperaturer eller vid aktiv rörelse tex träning av olika slag. Kroppen kommer att svettas och tillslut kommer svetten att avdunsta. Huden kyls ned och mer blod strömmar i hudens blodkärl. Huden är nedkyld och detsamma blir blodet som strömmar ut i kroppen igen.


Blodet
Minns du?
- Vilka är blodets viktigaste uppgifter?
Blodet är kroppens transportsystem. Det är viktigt att transportsystemet fungerar för att ämnen ska cirkulera i kroppen. Genom att blodet transporteras får kroppens alla celler vatten, syre och näring. Avfallet och värmen transporteras bort ur cellerna genom blodet. Genom bloden fraktas också kroppens försvar mot smittämnen. Kroppens försvar måste snabbt ta sig till cellerna för att försvara mot farliga ämnen.
Blodcirkulationen hjälper kroppen att hålla rätt kroppstemperatur genom att både kyla ner och värma upp huden.

- Hur går blodet runt i kroppen?

Blodet pumpas ut i kroppen av hjärtat. Hjärtat fungerar som en pump som skickar ut blodet i kroppens ledningsnät. Ledningsnätet i kroppen är blodkärlen.

Blodet i kroppen har två kretslopp, det lilla och stora kretsloppet. Det lilla kretsloppet går igenom lungorna för att hämta syre. Blodet kommer först in som syrefattigt genom hålven till höger försmak. Genom segelklaffarna far blodet till höger kammare. Där pumpar hjärtat vidare blodet genom fickklaffarna till lungartären. Lungartären leder till lungorna där blodet fångar upp syren och rinner sedan tillback genom lungvenerna till vänster försmak. Från försmaken rinner blodet till vänster kammare. Mellan försmaken och kammaren finns segelklaffar som förhindrar att blodet tar fel väg. För att det nu syrerika blodet ska nå kroppens alla celler behöver hjärtat pumpa ut blodet i aortan. Aortan är kroppens största blodkärl. Blodets väg genom hela kroppen kallas för det stora kretsloppet.

- Vad består blodet av?
Blodet består till ungefär hälften av blodplasma och till andra hälften av blodkroppar. Blodplasma är en vätska som innehåller vatten löst med närings- och avfallsämnen. Det är närings- och avfallsämnena som blodet transporterar runt till kroppens celler. Blodkropparna är celler som transporteras med blodet. Det finns röda, vita och små blodkroppar. De små blodkropparna kallas för blodplättar. De olika blodkropparna har olika uppgifter.

- Vilken uppgift har de röda blodkropparna?
Röda blodkroppar kallas för erythrocyter och är den sortens blodkropp som det finns mest av. På grund av hemoglobinet som innehåller järn blir blodkropparna röda. Det är hemoglobinet som ger de röda blodkropparna förmågan att transportera syre.

- Hur mycket blod har du i kroppen?

En fullvuxen människa består av ca 5 liter blod. Detta kan variera beroende på människans kroppsstorlek.

- Hur går det till när blodet levrar sig?

När man får ett sår är det blodplättarnas uppgift att stoppa blödningen. Kroppen skickar ut blodplättar till såret. Blodplättarna kommer att haka fast i varandra och tillsammans med ämnet fibrin bildas ett nät. Fibrin är ett ämne i blodet som bildas av ämnet fibrinogen. I detta nät kommer sedan olika blodkroppar att fastna och såret täpps igen. Såret kommer då sluta blöda och blodet har levrat sig.

- Vilken uppgift har kranskärlen?

Alla muskler behöver syre och näring för att kunna arbeta, även hjärtat. Kranskärlen är blodkärl som omringar hjärtat. Genom kranskärlen får hjärtat det syre och näringen den behöver.

- Vad kallas de klaffar som finns mellan hjärtans förmak och kammare?

För att blodet inte ska åka fel väg måste det finnas klaffar i hjärtat. Segelklaff heter de klaffar mellan försmaken och kammaren. Segelklaffarna finns på både hjärtans högra och vänstra sida.

- Vad är a) en artär b) en ven c) en kapillär?

1. Blodkärl finns i tre olika typer. En variant är en artär. Artärer är de blodkärl som leder blodet ut från hjärtat till alla kroppens delar. Blodet som strömmar i artärerna är syrerikt. Artärerna är omringade av muskler och har tjocka väggar. Detta för att de ska kunna hålla när hjärtat kraftigt pumpar ut blodet.
2. En annan variant av blodkärl är vener. Vener tar med sig det syrefattiga blodet från kroppens alla del tillbaka till hjärtat. I venerna finns klaffar som förhindrar att blodet rinner tillbaka. Väggarna i venerna är mycket smalare och inte lika kraftiga.
3. Kapillär är de blodkärlen som finns mellan artärerna och venerna. De är mycket små och har tunna väggar. Det syrerika blodet från artärerna kommer in i kapillären där syret och näringen lämnas till cellerna. Blodet tar då istället med sig avfallsämnen så som koldioxid och rinner sedan syrefattigt ut i venerna.

- Vilka vener innehåller syrerikt blod?

Lungvenen är en ven som behövs i blodets lilla kretslopp. Blodet kommer vara syrefattigt då lungvenen leder blodet från lungan till hjärtats vänstra förmak. Lungvenerna saknar klaffar då det inte finns någon chans att blodet kan rinna tillbaka. Hjärtat ger ett visst sug som förhindrar detta.

- Hur pressas blodet fram i venerna?

I kroppen finns något som kallas för muskelpump. Muskelpumpen består av muskler i närheten av venerna. När musklerna spänds kläms den venen ihop. När venen är ihop klämd rinner blodet igenom den då öppna klaffen. När musklerna slappnar av kommer klaffen att stängas vilket förhindrar att blodet åker tillbaka.

- Var sker ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler?

Kapillärerna som finns mellan kroppens artärer och vener kan hittas i hela kroppens vävnader. Det syrerika blodet kommer in i kapillärerna från hjärtat genom väldigt samla artärer. Blodet rinner väldigt långsamt i kapillärerna där syre och näringsämnena lämnas av. Syret får blodet ifrån lungorna och näringsämnena ifrån tarmarna. Genom vävnaderna får cellerna tillgång till syret och näringen. I vävnaderna kan även celler lämna ifrån sig olika avfallsämnen. Blodet som rinner tillbaka till hjärtat genom venerna tar med sig avfallsämnena.

- Av vad bildas lymfa?

Lymfan bildas i lymfkärlen genom att cellernas överskottsvätska sugs upp av kärlen. All överskottsvätska sugs inte upp av lymfkärlen, en del vätska sugs upp av kapillärerna.

- Nämn en viktig uppgift som lymfkörtlarna har.

Lymfkörtlarna hjälper de vita blodkropparna som försvarar kroppen mot bakterier att mogna. Hur och var de bildas samt mognas beror på vilket typ av vit blodkropp det är. En slags blodkropp som heter B-lymfocyt bildas i benmärgen där den senare mognar.

- När är man immun mot en sjukdom?

En del vita blodkroppar kan tillverka antikroppar som i rätt mängd kan göra en immun. När ett smittämne kommer i blodet börjar blodkropparna att tillverka antikroppar som ska förgör smittämnet. Dessa antikroppar kommer fästa sig vid ämnet vilket gör att man kommer tillfriskna. De vita blodkropparna kommer då ha tillverkar mer antikroppar än vad det behövs. Antikropparna kommer vara kvar i blodet där det snabbt sedan kan rycka in om samma smittämne kommer in i blodet.

- Varför blir man allergisk?

När kroppen överreagerar på ett visst främmande ämne kallas det att man är allergisk. Dessa främmande ämnen kallas för antigener. När antigenerna kommer i kontakt med slemhinnor och hud bildas antikroppar som fäster sig på en mastcell. Fler och fler antikroppar kommer fästa sig på mastcellen och tillslut blir slemhinnan överkänslig. Nästa gång som slemhinnan kommer i kontakt med antigenerna kommer antikropparna att binda sig till antigenerna. Detta kommer signalera till mastcellerna att släppa ut sitt histamin vilket leder till en allergisk reaktion.

Vid en allergisk reaktion kan det ske lite olika saker på olika ställen på kroppen.  Det som påverkar rektionen är var histaminet släpps ut.

- Vilka blodgrupper känner du till?

Sen tidigare har jag vetet att det finns olika blodgrupper, dock har jag inte vart säker på vad grupperna kallas. Blodgrupperna A och B är för mig de som jag har hört mest om. Tidigare har jag verken hört om AB0-systemet eller Rh-systemet. AB0-systemet är ett system där de finns fyra olika blodtyper. A, B, AB, 0 är de fyra typerna. Detta system är viktigt vid blodtransfusion. Rh-systemet är helt okänt för mig men det går ut på att det finns två typer av blod, Rh+ och Rh-. Detta är viktigt att känna till i samband med graviditeter.