Slutsater Lab.rapporter

Lab 1 kalkvatten

Jämför resultat med frågeställning och dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeler och teorier.

När man blåste i sugröret tillsatte man CO2 (koldioxid) till kalkvattnet. Kalkvattnet var lite smått grumligt innan man blåste i sugröret. Kalkvattnet innehåller vatten, positivist laddade kalciumjoner och negativt laddade hydroxidjoner. När CO2 tillfördes blev vätskan grumligare och färgen blir vitare. Detta hände eftersom att under den kemiska reaktionen reagerade jonerna med CO2 (gasform) och det bildades ett ämne som heter kalciumkarbonat (CaCO3). Det blev även vatten (H2O) kvar i bägaren. 

Kalciumkarbonat är ett sorts salt i fast form. Det är även saltet som ger lösningen den vitare färgen då det ämnet inte löser sig i vattnet. Om man sedan skulle låta vattnet avdunsta kommer saltet bli kvar.

Ca2+ + OH- + CO2 —> CaCO3 + H2O

Välutvecklade resonemang om resultatets rimlighet med tanke på felkällor. 

Resultatet är väldigt rimligt då experimentet går ut på att visa att kalkvatten reagerar på CO2. Detta är redan bevisat och känt inom kemin samt att det är något som man vet ska hända. I undervisningssyfte gjorde vi detta experiment för att visa att kalk är reagens till koldioxid. Total i klassen gjorde vi detta experiment många gånger. Resultatet blev detsamma på alla experiment och därför är resultatet trovärdigt. 

Ge förslag på hur undersökningen kan förbättras.

Man skulle kunna förbättra undersökningen genom att få blanda kalkvattnet själv. Det kalkvattnet som vi använde var nästan slut och därför var det lite grumligt redan innan vi tillförde koldioxiden. Om kalkvattnet hade varit klarare hade man kunnat se ett tydligare resultat. 

Vi hade även kunnat diska och rengöra utrustningen innan vi använde den. Utrustningen kan ha varit smutsigt och kanske inte var rengjorda ordentligt. 

Visa på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Om jag skulle undersöka vidare skulle jag vilja ta reda på hur kalkvatten reagerar och beter sig när man tillsätter en annan gas än koldioxid. Man skulle tillexempel kunna använda syrgas.

Frågeställning: ”Vad händer när kalkvatten kommer i kontakt med syrgas?”

Lab 2 släcka eld med koldioxid

Jämför resultat med frågeställning och dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeler och teorier.

När jag blandade bakpulvret med vattnet och ättikan skedde en kemisk reaktion. Vid den kemiska reaktionen började bakpulvret att reagera med sig själv. Bakpulvret reagerar med sig själv då den kommer i kontakt med vattnet. Vid denna kemiska reaktionen bildades det ett salt men även CO2. Det är när syran i bakpulvret reagerar med bikarbonatet i bakpulvret som det bildas koldioxid. Man hade även i ättika för att få en starkare reaktion. I bakpulvret finns bikarbonat och när bikarbonat reagerade med ättikan bildades det natriumacetat, vatten och koldioxid. Det sker alltså två kemiska reaktioner i denna experiment. 

NaHCO3 + CH3COOH —> NaCH3COO + H2O + CO2

Bakpulver + H2O + Ättika (CH2COOH) —> CO2 + NaCH3COO

Vid båda de här kemiska reaktionerna bildas CO2. CO2 är en väldigt tung gas. På grund av att gasen är så tung stannar den kvar i kolven. Men för säkerhetsskull höll jag för e-kolven med handen. CO2 stannar kvar i e-kolven och det är även därför den går att hälla över det brinnande ljuset. Ljuset hade vi i en bägare som gjorde fanns för att gasen inte skulle försvinna iväg. Koldioxiden blir som ett lock över ljuset. Koldioxiden gör så att syre (O2) inte når ljuset och därför släcks lågan. 

Välutvecklade resonemang om resultatets rimlighet med tanke på felkällor. 

Detta resultat är väldigt rimligt för att inom kemin vet man att när syra och bikarbonat reagerar med varandra bildas det koldioxid. Det är även bevisat att koldioxid är en tung gas och det är då ganska logiskt att ljuset skulle slockna då gasen blev som ett lock. Det var även flera som gjorde det här experimentet och alla fick samma resultat, vilket gör den mycket trovärdigare. Det enda som hade kunnat gå fel i detta experiment är att när man hällde skulle det råkat komma med lite av blandningen. 

Ge förslag på hur undersökningen kan förbättras.

När vi gjorde experimentet hade vi kunnat vara lite snabbare när vi hällde ner koldioxiden över ljuset. För oss tog det ett tag innan ljuset slocknade, alltså måste det har kunnig komma ut koldioxid i luften innan vi hällde ner det. 

Visa på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Jag skulle vilja ta reda på andra gaser som kan släcka ljuset. Hade det fungerar med en lättare gas? Vad hade hänt om man hade haft en gas som är tyngre än koldioxid. 

Jag skulle även vilja ta reda på vad som händer om ljuset inte hade varit i en bägare. Jag tror inte att gasen hade blivit som ett lock över ljuset. Gasen hade försvunnit och ljuset hade inte slocknat. 

Matematik - Diagnos

Franska revolutionen - Minikurs

Nämn fakta om kungen och drottningen. 

Kungen, Ludvig XVI och drottningen, Marie-Antiontet bodde i slottet Versailles utanför Paris. Där bodde de tillsammans med 1000 hovmän och 4000 tjänare. Drottningen kom från Österriket och var 16 år när hon gifte sig med kungen. Ludvig var då 19 år gammal. Kungens intressen var makt och jakt medan drottningen var intresserad av kläder, smycken, fester och kortspel. 

På vilket sätt var Frankrike ett orättvist samhälle?

Frankrike var indelat i tre stånd. Adeln, prästen och resten av folket var de tre stånden. Frankrike hade en folkmängd på 26 miljoner. Totalt så utgjorde adeln och prästerna en halv miljon av hela befolkningen och ägde 35 % av den odlade jorden. Detta var orättvist på så sätt att resten av befolkningen (25,5 miljoner) behövde dela på den odlande jorden som inte adeln eller prästerna ägde.

Adeln och prästerna behövde inte betala skatt och hade vissa privilegier som inte bönderna hade. 

Nämn några orsaker till revolutionen. 

Det tredje ståndet protesterade mot adelns privilegier och det blev missnöje i sena 1700-talets Frankrike. 1789 fick den franska staten en ekonomisk kris. Det var främst kriget mot England som kostade pengar. Under den ekonomiska krisen var det även missväxt vilket lede till att priset på bröd fördubblades. Befolkningen hade knappt råd att köpa mat längre och svalt. 

Fler och fler människor gillade inte ståndsindelningen och kungens sätt att styra landet på. 

Förklara uttrycket: Upplysningen. 

Upplysningen handlar om att människor skaffar sig kunskaper så att de blir upplysta och förnuftiga. Om man var upplyst och förnuftig kunde man fatta kloka och bra beslut. 

Vad hände när riksdagen samlades? 

Riksdagen ägde rum i maj 1789 i Versailles. Riksdagen bestod av 300 adelsmän, 300 präster och 600 personer från de tredje ståndet. Personerna från det tredje ståndet var främst köpmän, lärare, jurister och journalister. I denna riksdag ville de tredje ståndet att alla riksdagsmän skulle mötas och rösta gemensamt. Tidigare hade det varit så att stånden fått en röst var. Detta lede till att adeln och prästerna kunde få sin vilja genom om det samarbetade. Kungen vägrade att gå med på förslaget och den 20 juni låste kungen de tredje ståndets mötessal. Då lovade de tredje ståndet varandra att inte skiljas åt förrän de hade bildat en ny lag åt Frankrike. Lagen skulle ha en grund i att den var rättvis för alla. Några dagar senare försökte kungen övertala adeln och prästerna att komma överens med det tredje ståndet. 

Denna händelse var orsaken till att den gamla ståndsriksdagen blivit en enkammarsriksdag. Man kan även kalla den för nationalföreningen. 

Nämn fakta om: nationalförsamlingen.

Nationalförsamlingen handlar om det tredje ståndets protest mot riksdagen där varje stånd fick en röst. Det tredje ståndet bildar tillsammans nationalförsamlingen.

Redogör för stormningen av Bastiljen.

Kungen började bli rädd för det tredje ståndet och förstod att han inte skulle ha lika mycket makt längre. Därför skickade han 30 000 soldater till Paris för att stoppa upproret. I Paris spreds rykten och befolkningen blev rädda att kungen skulle sätta stopp för nationalförsamlingen. Enligt ryktena den 14 juli 1789 så närmade soldaterna sig Paris. Befolkningen stormade Bastiljen i jakt på vapen för att befria fångarna. Bastiljen var då ett fängelse och vapenförråd. Befolkningen hade räddat nationalförsamlingen och kungen skickade hem sina trupper. Under Franska revolutionen var 14 juli en viktig och avgörande dag som senare blev Frankrikes nationaldag.  

Nämn fakta om revolutionens slagord.

”Frihet, jämlikhet och broderskap” blev den franska revolutionen slagord. Bönderna började göra uppror och anföll adelsmännens slott. Nationalförsamlingen bestämde att lagen skulle vara lika för alla och att inget stånd skulle ha privilegier. De bestämde att alla skulle betala skatt och att alla privilegier skulle tas bort. 

Vad gjorde kungafamiljen? 

Kungafamiljen bodde i Paris och bevakades av trupper från nationalförsamlingen. Den 20 juni 1791 bestämde sig kungaparet att fly med hjälp av en svensk greve som hette Axel von Fersen. Även fast de var förklädda stoppades vagnen vid den norra gränsen. De blev igenkända och fördes tillbaka till slottet under bevakning. 

Nämn fakta om skräckväldet.

Under ledning av advokaten Robespirre grundade nationalförsamlingen ett välfärdsutskott. De trodde på att välfärdsutskotten skulle göra det lugnt i landet. Robespirre blev även en diktator mellan 1793-1794. Diktatorn blev allt mer maktgalen och denna period kallas för skräckväldet. Under skräckväldet kunde vem som helst bli misstänkt för att vara en motståndare till revolutionen. Den misstänkte blev avrättad i en giljotin. Skräckväldet tog slut när en del medlemmar i nationalförsamlingen fick nog och gjorde uppror mot Robespirre. De fängslande honom och avrättade honom i giljotinen. 

Vad hände med kungaparet?

Kungen blev anklagad för förräderi mot fosterlandet. Kungen dömdes och avrättades sedan. Samma öde fick drottningen. Frankrike blev därefter en republik och många strider utbröts mellan de grupper som startat revolutionen. 

Nämn fakta om Napoleon med utifrån några viktiga år.

1799- Den 24 åriga generalen Napoleon Bonaparte startade en statskupp och tog makten efter Robespirre. Han lovade fred i Frankrike. Napoleons släkt var italiensk och levde på att odla vin. Tidigare hade han bott på ön Korsika.

1804- Napoleon upphävde den franska republikanen och gjorde sig till kejsare. 

1812- Napoleon bestämde sig för att invandra Ryssland. 

1814- Napoleon avsattes och fördes till ön Elba.

1815- Han tog makten igen. 100 dagar senare lämnade han tronen och fördes till ön S:t Helena.

1821- Napoleon dog. 

Redogör för anfallet mot Ryssland 1812.

Napoleons och hans arme erövrade stora delar av Europa. 1812 bestämde Napoleon att invandra i Ryssland med sin arme. Amen bestod av 500 000 soldater. På rysk mark drog sig de ryska trupperna undan och brände ner byar. När den franska armen nådde Moskva var staden utrymd. Ryssarna förstörde staden genom att tända eld på den. Totalt brann det i 6 dagar. Den ryska armen anföll hela tiden mot den franska som inte klarade av den ryska vintern. Fransmännen hade alldeles för lite utrustning för att klara kylan. Efter fem månader av krig drog sin Frankrike tillbaka. Det kom tillbaka 30 000 av alla soldater. 

Vad hände vid Waterloo? 

Efter anfallet mot Ryssland, år 1814, avsattes Napoleon. Han fördes till en till en ö utanför den italienska kusten som kallas för ön Elba. Ett år senare återvände han till paris med ett mål, att återta makten. Detta lyckades han med och 18 juni 1815 stötte Napoleons arme på en Brittisk arme. Detta hände vid en liten by som hette Waterloo i Belgien. Napoleons arme besegrades och det var även hans sista strid.

Vad hände med Napoleon.

Striden i Waterloo var Napoleon sista. Väl hemma i Frankrike tvingades han att lämna tronen igen, bara 100 dagar efter sitt återvändande. Han fördes även till ön S:t Helena där han bodde med en sträng bevakning från brittiska soldater. 1821 dog Napoleon. Han död berodde troligtvis av sviterna av ett magsår. Men det finns även forskare som säger att han dog berodde på förgiftning som han hade fått av Britterna. 

Minns du? - Frågor

10. Vilken kemisk tecken har:

1. syre - O
2. koppar - Cu
3. flour - F
4. järn - Fe
5. väte - H
6. kol - C

11. Hur skriver man den kemiska formeln för:

1. diväteoxid - H2O
2. koldioxid - CO2
3. syre (syregas) - O2

13. Vilka och hur många atomer ingår i följande molekyler:

1. N2 - två kväve atomer.
2. CO - en kolatom och en syreatom.
3.   H2CO3  - två väteatomer, en kolatom, tre syreatomer. 

Periodiska systemet

Periodiska systemet är en samling av alla grundämnen. Totalt har man funnit 91 olika grund ämnen i naturen. Men man har även framställt flera i laborationer. Periodiska systemet är uppbyggd så att grundämnena är i en tabell efter antalet protoner i kärnan. Detta kallas att man ordnar atomerna efter atomnummret och grundämnen med liknande egenskaper förekommer regelbundet. Periodiska systemet bildar olika grupper och perioder. Grupperna är de grundämnen som är i samma lodräta rad. Ämnena inom samma grupp har samma antal valenselektroner. Att de har samma antal valenselektroner menas med att de har samma antal elektroner i deras ytter skal. Detta leder till att ämnena har liknande egenskaper. Två av dessa grupper är grupp 1 och grupp 17. I grupp 1 så har ämnena en valenselektron och kallas för väte och alkalimetaller. Ämnen i gruppen finns oftast inte i ren form då de reagerar lätt med andra ämnen. Man kan hitta små mängder av väte (H) i naturen i form av vätegas (H2). Alkalimetaller kan man bara hitta i kemiska föreningar. I grupp 17 har ämnena 7 valenselektroner och kallas för halogener. Ämnena reagerar lätt på andra ämnen och kan därför inte hitas i ren form i naturen. Ordet halogen betyder saltbildare och ämnena ingår ofta i salter.

Perioder är de grundämnen som är i samma vågräta rad. Grundämnena i en period har lika många elektronskal och detta kan man se genom att kolla periodens nummer på sidan av tabellen. Till exempel så har alla atomer i period 5 fem stycken elektronskal. 

Man brukar även dela in grundämnen i två grupper, metaller och icke-metaller. Det finns även halv-metaller som man räknar in i gruppen icke-metaller. 

Det periodiska systemet grund lades av den ryska forskaren Mendelejev under 1800-talet. Han började sortera in grundämnen i en tabell efter deras egenskaper och likheter med andra grundämnen. Han fick många luckor som man i efterhand kunde fylla i då man upptäckte nya grundämnen. 

I det periodiska systemet anges det fyra olika saker, atomnummret, kemiska beteckningen, namn och atommassa. Atomnummret visar hur många protoner atomen har. Kemiska beteckningen visar atomens kemiska namn. Namnet visar vad den heter på svenska och atommassan mäts i enheten u och visar atomens vikt. 

Kemi - Frågor

Förklara begreppet materia.

Allting som tar plats och har en massa och volym kallas för materia. Materia består av väldigt små delar som kallas för atomer. Atomerna is in tur består av olika delar. Det finns mer än 100 olika typer av atomer. Atomerna går inte att se men man brukar bygga modeller av olika slag för att föreställa hur atomerna ser ut. 

Förklara hur en atom är uppbyggd.

På början av 1800-talet fanns det teorier om att atomen var odelbar och att det endast var  partiklar och atomer som bygger upp olika ämnen. I slutet av 1800-talet visade det sig att detta inte stämde. Man upptäckte att det fanns ännu mindre delar. Även fast det finns olika atomer så är alla uppbyggda likadant. Det enda som avgör vad det är för ämne är hur många protoner och elektroner det är. Det kan man se i periodiska systemet. 

I atomens mitt finns atomkärnan. I atomkärnan finns protoner som alltid är positivt laddad (+). Runtom atomkärnan kretsar det elektroner som har en negativ laddning (-). Elektronerna rör sig snabbt omkring atomkärnan med alltid lika stort avstånd. Elektronerna finns runtom kärnan i olika skal. Det skalet som är absolut närmast kärnan kallas för K-skalet och kan innehålla två elektroner. Utanför K-skalet finns det 6 andra skal. Man kallar de i alfabetisk ordning från K till Q. Alla skal utanför K-skalet kan rymma högst 8 elektroner var. Men det behöver inte betyda att det inte får vara mindre än 8 elektroner i ett skal. Till exempel så har ämnet beryllium fullt med elektroner i K-skalet, alltså två stycken. Men i L-skalet har atomen bara 2 elektroner av 8 möjliga i skalet. 

En atom har alltid en neutral laddning. För att ha det måste atomerna bestå av lika många protoner (positivt laddning) och elektroner (negativ laddning) som tar ut varandra. En atom kan också var uppbyggd på neutroner. Neutronen har ingen laddning alls så atomens laddning för ändras inte beroende på hur många neutroner den har.  Neutroner finns för att göra atomen mer stabil. 

Ett atomslag till exempel väte kan ha olika isotoper. Isotoper är olika varianter av ett slags atomslag. Atomen har alltid samma antal protoner och elektroner men olika antal neutroner i sina kärnor. 

Förklara vad molekyler är. Ge exempel.

En molekyl är atomer som sitter ihop med varandra. För att det ska vara en molekyl måste den bestå av minst två atomer som sitter ihop. Atomerna som sitter ihop i en molekyl kan vara samma typ av atom eller olika typer av atomer. Till exempel koloxidmolekyler som är uppbyggd av en syreatom och en kolatom. 

Förklara vad en jon är.

Atomer har en egenskap som gör att de kan, när det kommer i kontakt med andra ämnens atomer, skicka elektroner mellan varandra. Om en atom får en elektron från en annan atom blir den inte längre neutral. Elektroner har en negativ laddning (-) och i atomen kommer det inte finnas nog många protoner (+) för att laddningen ska var neutral. Atomen kommer då att få en negativ laddning. Om en atom lämnar ifrån sig en elektron till en annan atom kommer den bli positivt laddad då det inte finns nog många elektroner(-) för att atomen ska vara neutral. Detta gör atomer då det oftast villl ha fullt i deras ytter skal.

Till exempel så kan natrium (Na) och klor (Cl) vara joner. Natriumatomer är uppbyggd med 11+ protoner och 11- elektroner. I K-skalet (2 elektroner) och L-skalet (8 elektroner) är det fullt med elektroner. Men i M-skalet finns det bara 1 elektron. 

En kloratom består av 17+ protoner och 17- elektroner. K-skalet (2 elektron) och L-skalet (8 elektroner) har fullt med elektroner. I M-skalet finns det 7 elektroner. Då är varken natriumatomen eller kloratomen nöjda då de vill ha ett fullt yttre skal. När de här två ämnena kommer i kontakt så skickar Na en elektron till Cl. Då blir atomerna laddade vilket gör att man skriver natrium som Na+ och klor som Cl-. Tillsammans bildar dessa två ämnen salt med kemiska beteckningen NaCl.

En jon är alltså en laddad atom eller molekyl. 

Ge exempel på olika atommodeller (historik).

Thomsons atommodell är den äldsta. Den kan även kallas för russinmodellen eller plum pudding-modellen. Atommodellen gjordes av J. J. Thomason år 1904.

I modellen visas det att man har kommit fram till att det finns positiva och negativa laddningar. Man har inte upptäckt att det finns neutroner som har en neutral laddning.  Man har heller inte upptäckt att det finns olika skal som elektronerna far omkring i eller att atomen har en kärna. Enligt den här atommodellen så har protonerna och elektronerna ingen speciell plats där det är i själva atomen. Istället så är de lösa och fri i atomen. I modellen framkommer det att atomen har en neutral laddning då det är lika många elektroner och protoner.

Bohrs atommodell är den näst äldsta modellen och den gjordes av Niels Bohr år 1913. Det är denna modell som brukar använda i skolan då den är lättast att förstå. Dock framställs atomen som platt enligt den här modellen, vilket den inte är.

I den här modellen visar man även att det finns positiva och negativa laddningar. Och att atomen har en neutral laddning. Tillskillnad från Thomsons atommodell så har man upptäckt att det finns olika skal och en kärna. Protonerna och elektronerna är inte varsomhelst i atomen. Protonerna är i kärnan på atomen och elektronerna är i olika skal runtom kärnan. Man vet att i skalet närmast kärnan (k-skalet) ryms det två elektroner och att i de andra skalen ryms det åtta elektroner. Man har upptäckt att det finns neutroner i kärnan som gör atomen stabil. Neutroner saknar laddning. 

Rutherfords atommodell är den nyaste. Den liknar väldigt mycket Bohrs atommodell. Till skillnad från Bohrs atommodell visar denna att atomen är rund. 

Den här atommodellen visar alla atomens delar och hur den är uppbyggs med elektroner, protoner, neutroner, en kärna, olika skal och en neutral laddning. I den här modellen så finns elektronerna i ett moln runtom kärnan och att det är lika långt avstånd till kärnan. Förre den här modellen så uppfattades atomerna platta genom atommodeller. Den här atommodellen visar att atomen är 3D. 

Förklara vad ett grundämne är. Ge exempel.

Ett grundämne är ett ämne som endast består av en sorts atom. Grundämnen är rena ämnen. Till exempel så är kol och järn två grundämnen. Kol består endast av kolatomer och järn består endast av järnatomer. 

Det finns lika många grundämnen som det finns olika typer av atomer. Detta kan man se i det periodiska systemet.

Man delar in grundämnena i två olika grupper. Vilka?

Man brukar dela in grundämnen i metaller och icke-metaller. Det finns även halv-metaller som man räknar in i icke-metallen. Om man kollar i det periodiska systemet ser man att det finns mer metaller än icke-metaller. 

Man kan enkelt urskilja om ämnet är en metall eller inte. Metaller är glansiga och leder värme och elektricitet bra. 

Förklara vad som är typiskt för metaller.

Det typiska för metaller är att de leder ström och elektricitet väldigt bra. Detta eftersom att elektronerna kan röra sig fritt i metallen vilket leder till att metallen kan transportera olika elektriska laddningar. Ett exempel på en mettal som kan leda ström och elektricitet bra är tenn. 

Metaller kan man känna igen på den glansig yta. Metaller har en speciell glans och ett exempel är guld. 

Metaller är även formbara. Tunna bitar av metall kan man lätt böja till exempel aluminium och magnesium. Men det går även att forma metaller genom att värma upp eller smälta ner de. 

Metaller har en hög densitet, alltså volymmassa. 

Förklara vad en kemisk förening är. Ge exempel.

Kemiska föreningar är motsatsen till grundämnen. Medan grundämnen bara består av en slags atom består en kemisk förening av flera olika sorters atomer. Till exempel så är H2O (vatten) och CO2 (koldioxid) kemiska föreningar. En vattenmolekyl består av en syreatom och två väteatomer. En koldioxidmolekyl består av en kolatom och två syreatomer.

Förklara begreppet blandning och lösning.

Det mesta i världen är blandningar av olika slag. En blandning består av minst två olika ämnen. Ämnena som finns i blandningen har kvar sina gamla egenskaper. Till exempel i saft som innehåller vatten (H2O), socker, färgämnen och smakämnen. Sockret smakar fortfarande sött, färgämnena har fortfarande kvar sin färg och smakämnena har fortfarande kvar sin smak. De finns två olika slags blandningar, heterogen och homogen. Heterogen betyder olika och i en sån blandning går det lätt att urskilja de olika delarna. Det kan tex vara en fruktsallad där det är lätt att urskilja banan från äpple. 

Homogen betyder samma och i en sån blandning går inte delarna att urskilja. Delarna går inte ens att urskilja i ett mikroskåp. En sådan blandning brukar kallas för lösning och kan tex vara saft. 

Skillnaden mellan blandning och lösning är att i en lösning kan man inte se de olika beståndsdelarna pga att de är för små. 

Förklara hur ämnen kan påverkas av temperaturförändringar. Ge exempel.

När man utsätter ett ämne för temperaturförändringar så att ämnet omvandlas kallas för fysikaliska förändringar. Den fysikaliska förändringen har sin grund i hur ämnets minska delar rör på sig. När ett ämne ändrar form får den helt nya egenskaper. 

Ämnets minska delar, atomer och molekyler, kommer att röra på sig olika mycket beroende på hur hög temperaturen är. Vatten i flytande form (H2O) till exempel kommer molekylerna att röra sig fram och tillbaka. Ibland kommer de även att krocka i varandra. Om man skulle börja värma vattnet och öka temperaturen så skulle molekylerna att röra sig mera. Molekylernas rörelse kommer bli snabbare ju mer man höjer temperaturen. Endel molekyler kommer att få en så hög fart att det lämnar vattnet och stiger upp i luften. När vattnet börjar koka vid 100°C kommer vattnet ändra form till gasform, vattenånga. Då kommer mer molekyler att lämna vattnet i form av vattenånga. 

Molekylernas rörelse ökar ju varmare det blir. Men när temperaturen sänks så minskar molekylernas rörelse. Tillslut kommer molekylerna att stanna av nästan helt. Då är vattnet i fast form, is. Detta sker för vatten vid 0°C. 

Vad är den absoluta nollpunkten, och vad händer?

När till exempel vatten är i fast form så kommer molekylerna att sitta ihop med varandra. Men de kommer fortfarande att röra sig lite. Det är först om man skulle sänka temperaturen till -273°C skulle molekylerna vara helt stilla. Det är den absoluta nollpunkten. Internationellt använder man sig inte av Celsiusskalan, utan man använder sig av kelvinskalan. På kelvinskalan är 0 K den absoluta nollpunkten. 

I vilka tre olika former kan ämnena förekomma?

Ämnen kan förekomma i tre olika former på grund av temperaturförändringen, de kallas även för aggregotionsformel. Atomerna och molekylerna rör på sig olika snabbt i olika former. 

Vid fast form rör sig inte molekylerna. Vattenmolekylerna till exempel sitter tät ihop med varandra. Vattnets fasta form kallar man för is. 

När temperaturen sedan ökar så sker en smältning och molekylerna börjar att röra på sig mer och mer. Då blir vattnet flytande. 

Om temperaturen ännu skulle stiga skulle så skulle molekylerna röra på sig mer och bli i gasform. Då kallas det för avdunstning. Vatten i gasform kallas för vattenånga. 

Men om man skulle göra tvärtom och sänka temperaturen går vattnet från vattenånga till flytande och det kallas för kondensering. Molekylernas tempo saktast även ner. 

Om man skulle sänka temperaturen ännu mer skulle molekylerna rörelse nästan stanna av helt. Vattnet går från flytande form till fast form. Detta skulle kallas för frysning. 

Förklara vad en kemisk reaktion är. ge exempel. 

En kemisk reaktion är nya ämnen bildas av ämnen som fanns från början. Atomerna och molekylerna vid en kemisk reaktion byter plats vilket leder till att nya ämnen bildas. Det ämnen som bildas via en kemisk reaktion får nya egenskaper än vad de hade först. Vid kemiska reaktioner försvinner ingenting även fast man kan tro det och oftast behöver man sätta igång reaktionen.

Exempel i våran kropp när vi äter. I våra kroppar blir det en kemisk reaktion när matens beståndsdelar bryts ner och ny ämnen bildas. Även när man eldar med ved så kan man tro att veden försvinner. Men så är det inte. Veden omvandlas till gaser och aska genom en kemsik reaktion. Till denna kemiska föreningen behövs värme för att sätta igång den.

Labrapport - Förbränning av järnull

Syfte:

Jag ska undersöka vad som händer när järnull brinner.

Material:

·      Egenhändigt balansvåg

·      Järnull

·      Tändstickor

·      Bricka av metall

Metod:

1.      Bygger en balansvåg enligt bild.

2.      Fäst järnull på varje sida av vågen. Järnullen ska vara fluffig och finfördelad.

3.      Se till att det väger jämnt på varje sida.

4.      Tänder eld den ena järnulls-nystanet.

5.      Se vad som händer.

Hypotes:

Jag tror att den sida som brinner kommer att minska i vikt. Jag tror inte man kommer se att det brinner. Jag tror bara att man kommer se glöden. Efter att järnullet har brunnit klart så tror jag den kommer bli mörkare.

Resultat:

Säkerhet

I experimentet tände vi eld. Vi var noga med att inte bränna oss genom att inte stå så nära när läraren tände järnullen. För att minska risken av att håret kan börja brinna satt vi upp det.  Vi använde en järnbricka för att inte riskera att borde under började brinna då brinnande järnull kunde falla ner från balansvågen.

Vad som hände

När järnullet brann liknade det ett tomtebloss. Det glödde på järnullet men det var inga stora lågor. Det var framför allt järnullen som stod ut som brann först. Undertiden så ramlade det ner små bitar från järnullet. Efter ett tag så brann inte järnullen även fast vi försökte tända den med en tändsticka.

Efter att vi har eldat järnullet så ökade vikten. Järnullet fick en mörkgrå färg och det bildades små klumpar. Klumparna är järnoxid.

Före förbränning

Efter förbränning

Järnullet före förbränning

Järnullet efter förbränning.
Färgen har blivit mörkare
och om man kollar noga så
 ser man små klumpar
 av järoxid

I början av förbränningen

I mitten av förbränningen.
Det ramlar ner små bitar
av järnull.

I slutet av förbränningen.
 Det går inte att elda
 den längre.

Slutsats:

När järnullen och syret reagerar med varandra blir det en kemisk reaktion.  Vid en kemisk reaktion byter atomerna och molekylerna plats. I detta fall är det järnatomer(Fe) och syremolekyler(O₂). När atomerna byter plats blir det nya ämnen med nya egenskaper. I experimentet bildas järnoxid som har den kemiska beteckningen Fe₂O₃.

Järnatomerna är i fast form och syremolekylerna är i gasform och för att sätta igång den kemiska reaktionen använde vi värmen från en tändsticka. Det bildas järnoxid i fast form.

Järnullet blev tyngre och fick små klumpar på sig efter förbränningen. Under förbränningen tillsatte vi syre till järnullet vilket lede till att massan ökade. När massan ökar, ökar även vikten och gravitationskraften blir större. De små klumparna var järnoxid. Varför den ändrade färg berodde på att det blivit ett helt nytt ämne.

Stämde min hypotes?

Delar av min hypotes stämde. Jag trodde att vikten skulle minska vilket inte stämde. Vikten ökade på grund av att massan ökade. Vid förbränningen av järnull tillsatte man syre som gjorde att massa ökade.

Vid förbränningen såg man inga lågor, utan bara glöd. I min hypotes trodde jag bara att man skulle se glöden. Så då stämde min hypotes.

I min hypotes trodde jag att järnullet skulle få en mörkare färg, vilket den fick. Så då stämde min hypotes.

Kemisk formel

Fe + O₂ + värme à Fe₂O₃

4 Fe + 3O₂ + värme à 2Fe₂O₃

Järnatomerna (Fe) i järnullet satt ihop sig med syremolekylerna (O₂) i luften när vi eldade. De tillsammans har bildat ett nytt ämne, nämligen järnoxid (Fe₂O₃).

Erfarenheter i vardagen

Järnoxid känns även igen som rost. Rost bildas oftast i naturen när järn stöter på syre (O₂) och vatten (H₂O). Rost har en röd eller rödbruns färg och kan var ett stort problem då saker rostar sönder. Förr rostade många bilar sönder för att man inte visste hur man skulle förhindra rost. Man har senare kommit på att använda sig av en metod som kallas för galvanisering. Vid galvanisering använder man andra metallers hjälp. Galvanisering är när man lägger lager av zink på järnet. Detta gör man på broar av järn. Man vill hindra broar från att rosta sönder för att det ska vara säkert för människor att åka och gå på dem. Men om galvaniseringen spricker litegrann så skulle det börja rosta.

Förbättringar

Man kunde ha varit mer noga angående vikten på båda järnulls tofsarna. Vi hade lite problem i början med att få det att mäta exakt lika mycket. Vi hade kunnat använda oss av en vanlig köksvåg för att se om de vägde exakt lika mycket.

Man hade även kunnat använda sig av en bättre balansvåg. På balansvågen som vi använde satt stången där man hängde järnullet lite löst och riskerade att ramla ner.

För att se ett ännu tydligare resultat skulle man kunna använda sig av mer järnull.

Jag hade velat forska vidare och ta undersökningen ett steg längre. Detta hade jag kunnat göra genom att ha järnullet på ena sidan kompakt och på den andra sidan ha järnullet mer ”fluffigt”. Båda sidorna ska väga lika mycket. Sedan skulle man kunna elda båda sidorna och se skillnaden på hur järnullet brinner beroende på om den är kompakt eller inte. Man skulle även kunna se om hur vikten förändras och om vågen är i balans. Det skulle vara intressent.

Frågeställning: Vad händer om man eldar både järnullstussarna och ena sidan är mer kompakt än den andra.

Hypotes: Jag tror att efter förbränningen så skulle sidan som var mer ”fluffig” väga mer. Detta beroende på att där skulle man komma åt att elda på alla ställen på järnullet. I den mer kompakta järnullet skulle det vara svårt att kunna elda överallt då man inte skulle komma åt.