Himmel & jord

1. Förklara begreppet astronomi.
Astronomi är läran om himlakroppar som tex planeter, månar och stjärnor. Astronomi bygger på olika observationer som har gjorts. Och att studera himlakroppar kan man göra på olika sätt. Man kan göra det med tex blotta ögat eller med hjälp av kikare. Med hjälp av alla observationer som grund kan man lätt göra olika modeller, tex lerklumpar som ska föreställa olika planeter och endel kan vara matematiska och bestå av formler. Och med hjälp av astronomi vet vi väldigt mycket om rymden, men det finns fortfarande många frågor utan svar. 

2. Förklara begreppet astrologi.

Astrologi är en spådomskonst. Förr trodde man det var möjligt att utse framtiden med hjälp av att studera olika slags himlakroppar tex månen, solen, stjärnorna och planeterna. Och det var de stunderna som blev vetskapens astronomi. I de flesta tidningar finns horoskop där man skriver om hur ens liv kommer blir på grund av ens stjärntecken.

3. Hur kom Erastothenes på att jorden borde vara rund och inte platt som man trodde tidigare?

Greken Erastothenes kom på ett sätt att beräkna storleken på jorden. Och det kom han på genom att märka att solen står olika högt på olika platser på jorden söderut och detta trodde han beror på att jorden är rund och inte platt som man trodde tidigare. 

4. Jorden roterar kring sin egen axel. Hur snabbt?

Jorden roterar runt sin egen axel och det med en hastighet på ca 1 670 km/h.

5. Varför har vi olika årstider?

Att vi har olika årstider beror på att jordaxeln lutar och att jorden rör sig hela tiden i förhållande till solen. Jorden färdas i en bana runt och ett varv tar 365 dagar, 1 år. Samtidigt som jorden snurrar i en bana runt solen snurrar också jorden kring sin egen axel som lutar. Jordaxeln pekar alltid åt samma håll året runt och det är på grund av den rotationen som vi har dag och natt. Och det är på grund av lutningen som norra och södra halvklotet turas om att vara riktad mot solen och därför får vi olika årstider. Så när jorden har åkt i sin bana runt solen så att de norra halvklotet är riktad mot solen har de södra halvklotet vinter. När vi i Sverige har vår och sommar är det höst och vinter i tex Sydamerika och Australien. 

6. Vad beror dygnets längd på? 

Det som dygnets längd beror på är att jordaxeln lutar. Under sommaren kan solljuset träffa oss under en längre tid. Och det beror på att vi är vänd mot solen. Men på vintern är det tvärtom, vi är bort vänd från solen vilket leder till att inte så mycket sol träffar oss. Dagen är längst vid sommarsolståndet och kortast vid vintersolståndet. Längden på dygnet ändrast snabbast kring höst- och vårdagsjämningen och långsammast kring midsommar och jul. Under sommarhalvåret går solen upp och ner mer åt norr och under vinterhalvåret mer åt söder.

7. Månen roterar runt jorden i en så kallad bunden rotation. Vad innebär det?

Med bunden rotation menas att månen vrider sig ett varv runt sin egen axel på samtidigt som den flyttar sig ett varv runt jorden. På så sätt har månen från jorden fått en fram och baksida. Men det behöver inte bara vara månen som har en bunden rotation. Tex så har jorden också det. Alltså är principen detsamma för alla himlakroppar. 

8. När är det fullmåne?

Fullmåne är det när solens strålar träffar månens framsida rakt framifrån. Det är inte månen som lyser utav sitt eget ljus utan solen ljus reflekteras på månen. Vid fullmåne är månen och solen på varsin sida om jorden. 

9. Förklara vad som händer vid en månförmörkelse. 

Det som inträffar under en månförmörkelse är att månen hamnar i jordens skugga. Det är alltså på månen som en månförmörkelse inträffar och det kan bara hända om det är fullmåne. Det som gör det möjligt att se månförmörkelse från jorden är att det inträffar när månen är uppe men det kan också inträffa om månen är nere. Men då kan inte man alltid se månförmörkelsen från Sverige. När nästa månförmörkelse är brukar man kunna se i en kalender.

10. Varför blir det ebb och flod? 

Det är månens dragnings kraft som påverkar vattnet i havet. Vatten som är på den sida av jorden som är närmast månen påverkas mer av dragnings kraften en vad vatten på andra sidan jorden gör. Det blir flod på den sida av jorden som är vänd mot månen och vattnet dras mot månen. På den sidan där vattnet är bortåt från månen påverkas mindre av månens dragningskraft och då blir det ebb. Men när månen roterar kommer det bli flod där det var ebb och ebb där det var flod.

11. Vad heter planeterna i vårt solsystem räknat från solen och utåt?

Från solen och utåt: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. 

12. Vilka planeter kan man se från jorden med blotta ögat?

De planeterna man kan se med blotta ögat är Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. De planeter som är längst bort kan man bara se med kikare eller något liknande. På grund av att Merkurius är nära solen går den inte att se den för att alla solstrålar. 

13. Vilken planet brukar kallas morgonstjärnan eller aftonstjärnan? Varför kallas den så?

Det är Venus att som brukar kallas morgonstjärnan eller aftonstjärnan fast Venus inte är en stjärna. Och varför den kallas så beror på att den syns under några timmar före soluppgången eller efter solnedgången.

14. Förklara vad en solförmörkelse är för något. 

Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen. Då skymmer månen solen helt från jorden och solen går inte att se från jordens yta. Månens storlek och avståndet från jorden råkar vara lagom för att täcka solen och blockera solljuset. Ibland så kan månen täcka hela solen och ibland bara en del av solen. När det händer far månens skugga på jorden och på de ställena blir det solförmörkelse. Att det blir månförmörkelse är inte så vanligt. 

15. Hur varm är solen på ytan? Och i mitten? Googla!

I mitten av solen är det ca 15 miljarder grader varmt och på ytan 6 000 grader varmt.

16. Förklara vad meteorer och meteoriter är.

Meteorer är småstenar och grus från rymden som kommer in i jordatmosfären och värms upp och börjar brinna. När en sten träffar jordens yta kallas den för en meteorit. Stjärnfallen på himlen är egentligen meteorer. 

17. Vad är en komet.

En komet är ett stort block av is och sten. Kometer tillhör också vårt solsystem och rör sig också kring en bana runt jorden, med kometernas är avlång jämfört mot planeternas som är rund. Under en gång på kometens avlånga bana kommer kometen väldigt nära solen och då förgasas en del av kometen. Förgasas menar att den börjar brinna. Och när kometen förgasas blir den synlig från jordens yta. 

18. Google på nätet och rita två stjärnbilder.

19. Förklara vad ”Djurkretsen” är för något.
Under året passerar solen 12 olika stjärnbilder och alla kan inte ses från Sverige. Varje stjärnbild motsvarar en månad på året. Det är de 12 stjärnbilderna som kallas djurkretsen eller zodiaken och det är de stjärnbilderna man skulle kunna se bakom solen. När man säger att man är till exempel jungfru menas det att man är född den månaden då jungfrun är bakom solen. De 12 stjärnbilder i djurkretsen är följande: Väduren, oxen, tvillingarna, kräftan, lejonet, jungfrun, vågen, skorpionen, skytten, stenbocken, Vattumannen och fiskarna.