Lab.Rapport kromatografi

 Syfte: Att ta reda på vilka olika färger de olika pennorna delar upp sig i.

Hypotes:

Lila: Blå/rosa

Röd: Orange/rosa

Gul: Orange

Material: 3st remsor av filteringspapper, sax, filteringspapper, färgpennor (gul, röd, och lila), kranvatten, 2 st bägare, tejp, blyertspenna.

Metod:

1.    Började med att med att klippa ut remsor av filteringspappret. På varje remsa ritade jag en lika stor prick i tre olika färger.

2.    Sedan fyllde jag bägarna med vatten och tejpade fast remsorna på en penna.

3.    Efter det hissade jag ner remsorna i vattnet så att inte pricken var under ytan eller att remsorna nuddade kanten.

4.    Sedan väntade jag tills det hade blivit ett reultat.

Resultat:

Lila: Delade upp sig i rosa, lila och blå.

Röd: Delade upp sig i rosa och röd.

Gul: Delade upp sig i gul och orange.

Slutsats:

Lila delade upp sig i rosa, blå och lila. Röd delade upp sig i rosa och röd. Och gul delade upp sig i orange och gul. Min hypotes stämde väldigt bra med resultaten. En förbättring är att jag kan vara ännu mer noggrann på storleken på prickarna och prickarnas höjd. 

När vattenmolekylerna for upp genom pricken på filttreringspappret tog vattenmolekylerna med färgen upp genom pappret. Det är de små molekylerna som vattnet tar med längst.

Materia s.25

Minns du?

1. Vad är en lösning?

En lösning är en blandning. Och i den blandningen är beståndsdelarna så små att det inte ens går att se de i mikroskop. Tex när man häller socker i vatten och efter ett tag så syns inte sockret längre. Men det finns fortfarande kvar i vattnet. Då har sockermolekylerna spridit sig jämt mellan vattenmolekylerna. 

2. Hur rör sig en vattenmolekyl när den finns i A) en isbit, B) en vattenpöl eller C) bubblor i kokande vatten?

1. När det är 0 grader fryser vattnet till is. Då fastnar vattenmolekylerna med varandra med de är inte helt stilla utan rör sig lite hela tiden. 
2. I en flytande form, som vattnet i en vattenpöl är, rör sig molekylerna snabbare än vad de gör i fast from men inte lika snabbat som i gasform.
3. Vattenmolekylernas rörelse ökar ju varmare det blir. Vid 100 grader kokar vattnet och deras rörelse är stor. Vatten molekylerna far upp med gasen i luften.

3. Vad är det för skillnad mellan en fysikalisk förändring och en kemisk reaktion?

En fysikalisk förändring är när ett ämne övergår från en form till en annan och får en annan egenskap, men det är fortfarande exakt samma ämne som tidigare men formen av ämnet har bara ändras. 

Vid en kemisk reaktion byter atomer plats så att nya ämnen bildas. 

Vad är kemi? s. 13

Minns du?

1. Ge tre exempel på kemiska ämnen i naturen.

Tre exempel är syre, vatten och olika salter.

2. Beskriv en tennsoldat.

1. Den kan smälta och stelna.
2. Man värmer upp tenn nog varm så att den smälter. Sedan häller man ner tennet i en fom och låter den stelna.

3. Hur kan socker förändras?

Socker kan lösas upp men det försvinner aldrig även om det ser ut så när man häller det i vatten.

4. Ge exempel på fem saker som inte får hällas ut i vasken.

Sand, fett (matolja), lim, lack och färg är fem exempel på saker som inte får hällas ut i vasken.

5. Hur ser faraosymbolen för explosiv ut?

Det är en bomb som sprängs.

6. Ge tre exempel på vardera: A) rena ämnen & B) blandningar.

1. Dest-vatten, koksalt och socker är rena ämnen.
2. Müsli, kaffe och läsk är blandningar.

7. Vad innebär A) dekantering B) destillation & C) kromatograf.

1. Dekantering har jag beskrivit vad det innebär i ett annat inlägg på mig blogg.
2. Det är när man kan rena tex saltvattnet. Då kokar man saltvattnet och sedan kyla ångan. Saltet bli då kvar i kolven.
3. Men hjälp av den metoden skiljer man färgade ämnen i en lösning. 

8.  Vilken metod använder du för att A) rena saltvatten B) sila bort fasta ämnen C) skilja färgade ämnen i en lösning.

1. Då använder man metoden destillation.
2. Då använder man metoden filtering.
3. Då använder man metoden kromatografi.

9. Vilket kemisk namn har koksalt?

Det kemiska namnet för salt är ”natriumklorid”.

10. Ange en typisk egenskap för koksalt.

Koksalt är lättlösligt i  vatten.

Förstår du?

1. Vad visar att ämnen kan förändras men inte försvinna?

När ämnen byter form förändras de. Ämnen kan vara tre olika former, fast, flytande och gasform.

Ett bra exempel är när man eldar i en öppen spis. Man säger att veden försvinner med det stämmer inte, istället förvandlas den till gaser och aska. Då har det skett en kemiska reaktion. 

2. Hur arbetar man på ett undersökande sätt i kemi?

Detta är en bra arbetsmetod:

• Sätt dig noga in problemen och förstå vad det handlar om.
• Ta hjälp av det du redan vet och dra en hypotes. 
• Försök ta reda på om din hypotes stämmer, tex en undersökning.
• Anteckna varje resultat för att underlätta arbetet. Ta hjälp av de olika sinnena(hörsel, syn, lukt, känsel mm.)
• Dra en slutsats av resultatet.
• Resultatet kan ibland ge nya problem som kräver att man göra nya undersökningar om de problem som kom upp.

3. Varför är det viktigt att ha regler för avfall på laboratorier?

Det är viktigt för att det inte ska komma ut olika farliga och dåliga ämnen i naturen. Det kan också leda till att man får skador eller liknande i avloppsrören. 

4. Studera s 10. vilka andra exempel på A) filtrering, B) dekantering och C) destillation kan du komma på?

1. Filtrering kan man använda när man tex separerar vattnet från pastan eller kokar kaffe.
2. Dekantering kan man använda vid tex vintillverkning eller när man ska slamma ett akvarium.
3. Destillation kan användas när man tex separerar råolja från bensin eller när man ska framkalla riktigt rent vatten, som kallas dest-vatten.

5. Vad är ett rent ämne?

Ett rent ämnen innehåller endast ett ämne. Det går bara att beskriva de rena ämnen som kemiska. Alla rena ämnen har kemiska namn och olika typiska egenskaper för just det ämnet.

6. Vad är det för skillnad på att kunna recept - som egyptierna- och att kunna kemi?

Att kunna kemi är att kunna förklara och beskriva hur ämnen reagerar med varandra. Ett exempel är när man blandar socker med vatten. Men det egyptierna kunde beskriva var en blandning.

Dekantering & filtrering

Dekantering - Metod

• I dekantering separerar man ämnen från varandra. Det går ut på att man blandar två ämnen med varandra. Ett exempel är när man blandar sand med vatten. Ett ämne, i detta fall sanden, sjunker till boten och man försöker hälla ut vattnet med så lite sand som möjligt.
• Dekantering används vid ex när man slammar ett akvarium och vid vin tillverkning.

Filtrering - Metod

• Filtrering går ut på att man har något med hål i som ska separera och rena tex sand och vatten som man blandat. Man häller blandningen av sand och vattnet i filtreringspappret och sedan renas vattnet genom filtreringspappret. 
• Filtrering används när man ska hälla bort vattnet från tex pasta.

Kemi i en brustablett

Syfte: Att under söka om en brustablett löser sig snabbare i vatten från kranen eller kolsyrat vatten.

Hypotes: Jag tror att det kolsyrade vattnet löser upp brustabletten snabbare än kranvattnet.

Matriel: 2 glas, kranvatten, kolsyrat vatten, 2 brustabletter, tidtagareur

Metod:

1.    Vi började med att fylla upp ett glas med kolsyrat vatten och ett med kran vatten så att det var lika mycket i båda glasen.

2.    Sedan släppte vi ner brustabletterna samtidigt i glasen och medan tog vi tid.

3.    Efter det fick vi ett resultat.

Resultat:

Kranvatten	Kolsyrat vatten
Ca 1 min	Ca 1 min

Tabletterna i båda glasen lös upp sig ungefär samtidigt.

Slutsats: Egentligen ska tabletten i kranvatten lösas snabbare än i kolsyrat vatten. Kolsyrat vatten innehåller redan kolsyra. Tabletten innehåller också kolsyra. Vattnet kan bara innehålla en viss mängd kolsyra och därför löser sig tabletterna långsammare i det kolsyrade vattnet.

Felkällor: Vi glömde att kolla så att temperaturen i vattnet var samma i båda glasen vilket kan ha påverkat resultatet. Vi var också lite osäkra på när tabletterna hade lös upp så det kan också ha påverkat tabletterna. Det kan också vart så att kolsyrat ha minskat i det kolsyrade vattnet.

Sägner

Vad är typiskt för en sägnen?

En sägnen liknar en saga fast är oftast kortare. De innehåller inte bara fantasi, utan handlar oftast om verklig platser. Sägnen berättades som en förklaring för att man inte visste varför saker händer i naturen. 

Saga om häxan

Det var en gång en elak häxa som bodde i en mörk grotta. Men häxan levde inte ensam, till sitt sällskap hade hon en svart liten katt. Häxan hade en svart stor hatt över sitt gråa och toviga hår. En stor näsa med en vårta på pryde den gamla och rynkiga ansiktet. Susanne, som häxan hette, var inte som andra häxor som kokade barn eller nåt liknande. Istället ville hon bara gott mot alla andra, och speciellt mot katten Kattis. 

En gång i månaden när månskenet är som mest och vackrast tar Susanne sin kvast och påbörjar sin långa resan mot Blåkulla för att gå på häxrådet. Självklart är Kattis med till Blåkulla. Just när det är häxrådet är det mycket trafik på alla vägar i skyn där häxor tar sig fram. Efter ungefär halva resan har Susanne väldigt lite tid på sig innan mötet börjar. 

Helt plötsligt när Susanne flyger på en väg med ingen trafik hörs ett skriv. Susanne hör direkt att skriket kommer från en människa i knippa. Susanne flyger mot skriket och spanar efter nån som behöver hjälp. Helt plötsligt ser Susanne en varg som står och försöker komma upp i ett träd. När hon är närmare trädet ser hon en flicka i trädet. Susanne skrämmer bort den stora vargen och hjälper flickan ner från trädet. Flickan och hennes mamma var så tacksamma att de erbjuder sedan häxan ett nytt hem istället för den mörka grottan.

Det var berättelsen om hur flickans och Susannes vänskap började.

Hur ser jästceller ut?

Svampar, Biologi (inte klar)

1. Vilken nytta gör svamparna?

Svamparna gör jätte mycket nytta på hösten. Svamparna hjälper till att bryta ner alla döda löv tillsammans med bakterier. Svampar är också viktig föda för många djur tex sniglar, skogsmöss, rådjur och ekorrar.

2. Vilken skada kan de göra?

Möglet kan förstöra mycket tex våran mat och våra hus. En del svampar kan också gör en väldigt sjuk och endel svampar kan till och med döda en. 

3. A) Vilken del av en svamp är det vi plockar?

Vi plockar svampens fruktkropp. Själva svampen växter under jorden och kallas mycel.

B) Vilken uppgift har den delen av svampen?

Det är i fruktkroppen som sporerna finns. Det är genom sporers som svamparna förökar sig.

4. Förklara vad som händer när en svampspor har grott.

Svampsporerna finns på svampens fruktkropp. Sporerna far med vinden bort från fruktkroppen till ett annat ställe där den kan gro. När sporerna har landat på marken växer det nya svamptrådar som sedan bildar ett mycel. När vädret är lagom dvs lagom fuktigt och varmt så växer en ny fruktkropp.

5. Vad gör jäst för nytta i en deg?

Jäst nytta i degen är när den använder socker för att få energi och då bildas koldioxid och etanol (alkohol). Gasen (koldioxiden) blåser upp degen och sedan jäser degen.

6. Ge exempel på skadesvampar och de skador de ger.

Mögelsvamp är ett exempel på en skadesvamp. Skadorna som mögelsvampen gör är att om det växer i trät på ett fukt skadat hus kan det ge allergi- och luftsrörsbesvär. Om möglet växer i tex bröd tillverkar ett mycket giftigt ämne. Ett annat exempel på en skadesvamp är svampar som orsakar sjukdomar eller är giftiga. Endel svampar kan göra så man får livshotande skador av det mycket giftiga giftet.

7. Nämn två matsvampar.

Två olika matsvampar är karljohan och trattkantarell.

8. Nämn två giftsvampar.

Spindelskivling och flugsvamp är exempel på två giftsvampar.

9. En svamp som en snigel har ätit på, är den garanterat ätlig för oss människor?

Svampen som snigeln har ätit på är inte garanterat ätlig för oss för att snigeln är anpassade för att klara av svampens gift och inte bli påverkad av giftet. 

10. Om du hittar vitt ludd nere i marken, vad skulle det kunna vara?

Det är svampmycel som är det vita luddet nere i marken. 

Avslutningsuppgift Judendomen

Avslutningsuppgift judendomen:

Mitt liv som judinna

Om jag skulle vara judinna i en vecka tror jag att skulle det påverka mitt liv ganska mycket. Jag kommer då inte få äta tex fläskött. Varje lördag skulle jag ha sabbat och skulle behövt gå till synagogan regelbundet. Jag skulle då inte få lika mycket fritid som jag har nu. Någonting som är väldigt viktig om man är judinna och jude är att man måste följa 10 Guds budord. Jag tror att följa de 10 budorden är det som kommer påverka mitt liv mest. För i mitt liv som inte judinna följer jag inte några speciella regler och lagar om hur mitt liv ska vara. Jag måste också börja tro på Gud, Jahve. Det är också en sak som skulle påverka mitt liv ganska mycket. Jag har aldrig i mitt liv trott på nån Gud eller liknande. Om jag skulle vara en judinna skulle släkten och familjen mer betydelse än vad den har nu.