söndag 31 januari 2016

Himmel & jord

1. Förklara begreppet astronomi.
Astronomi är läran om himlakroppar som tex planeter, månar och stjärnor. Astronomi bygger på olika observationer som har gjorts. Och att studera himlakroppar kan man göra på olika sätt. Man kan göra det med tex blotta ögat eller med hjälp av kikare. Med hjälp av alla observationer som grund kan man lätt göra olika modeller, tex lerklumpar som ska föreställa olika planeter och endel kan vara matematiska och bestå av formler. Och med hjälp av astronomi vet vi väldigt mycket om rymden, men det finns fortfarande många frågor utan svar. 

2. Förklara begreppet astrologi.
Astrologi är en spådomskonst. Förr trodde man det var möjligt att utse framtiden med hjälp av att studera olika slags himlakroppar tex månen, solen, stjärnorna och planeterna. Och det var de stunderna som blev vetskapens astronomi. I de flesta tidningar finns horoskop där man skriver om hur ens liv kommer blir på grund av ens stjärntecken.

3. Hur kom Erastothenes på att jorden borde vara rund och inte platt som man trodde tidigare?
Greken Erastothenes kom på ett sätt att beräkna storleken på jorden. Och det kom han på genom att märka att solen står olika högt på olika platser på jorden söderut och detta trodde han beror på att jorden är rund och inte platt som man trodde tidigare. 

4. Jorden roterar kring sin egen axel. Hur snabbt?
Jorden roterar runt sin egen axel och det med en hastighet på ca 1 670 km/h.

5. Varför har vi olika årstider?
Att vi har olika årstider beror på att jordaxeln lutar och att jorden rör sig hela tiden i förhållande till solen. Jorden färdas i en bana runt och ett varv tar 365 dagar, 1 år. Samtidigt som jorden snurrar i en bana runt solen snurrar också jorden kring sin egen axel som lutar. Jordaxeln pekar alltid åt samma håll året runt och det är på grund av den rotationen som vi har dag och natt. Och det är på grund av lutningen som norra och södra halvklotet turas om att vara riktad mot solen och därför får vi olika årstider. Så när jorden har åkt i sin bana runt solen så att de norra halvklotet är riktad mot solen har de södra halvklotet vinter. När vi i Sverige har vår och sommar är det höst och vinter i tex Sydamerika och Australien. 

6. Vad beror dygnets längd på? 
Det som dygnets längd beror på är att jordaxeln lutar. Under sommaren kan solljuset träffa oss under en längre tid. Och det beror på att vi är vänd mot solen. Men på vintern är det tvärtom, vi är bort vänd från solen vilket leder till att inte så mycket sol träffar oss. Dagen är längst vid sommarsolståndet och kortast vid vintersolståndet. Längden på dygnet ändrast snabbast kring höst- och vårdagsjämningen och långsammast kring midsommar och jul. Under sommarhalvåret går solen upp och ner mer åt norr och under vinterhalvåret mer åt söder.

7. Månen roterar runt jorden i en så kallad bunden rotation. Vad innebär det?
Med bunden rotation menas att månen vrider sig ett varv runt sin egen axel på samtidigt som den flyttar sig ett varv runt jorden. På så sätt har månen från jorden fått en fram och baksida. Men det behöver inte bara vara månen som har en bunden rotation. Tex så har jorden också det. Alltså är principen detsamma för alla himlakroppar. 

8. När är det fullmåne?
Fullmåne är det när solens strålar träffar månens framsida rakt framifrån. Det är inte månen som lyser utav sitt eget ljus utan solen ljus reflekteras på månen. Vid fullmåne är månen och solen på varsin sida om jorden. 

9. Förklara vad som händer vid en månförmörkelse. 
Det som inträffar under en månförmörkelse är att månen hamnar i jordens skugga. Det är alltså på månen som en månförmörkelse inträffar och det kan bara hända om det är fullmåne. Det som gör det möjligt att se månförmörkelse från jorden är att det inträffar när månen är uppe men det kan också inträffa om månen är nere. Men då kan inte man alltid se månförmörkelsen från Sverige. När nästa månförmörkelse är brukar man kunna se i en kalender.

10. Varför blir det ebb och flod? 
Det är månens dragnings kraft som påverkar vattnet i havet. Vatten som är på den sida av jorden som är närmast månen påverkas mer av dragnings kraften en vad vatten på andra sidan jorden gör. Det blir flod på den sida av jorden som är vänd mot månen och vattnet dras mot månen. På den sidan där vattnet är bortåt från månen påverkas mindre av månens dragningskraft och då blir det ebb. Men när månen roterar kommer det bli flod där det var ebb och ebb där det var flod.

11. Vad heter planeterna i vårt solsystem räknat från solen och utåt?
Från solen och utåt: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. 

12. Vilka planeter kan man se från jorden med blotta ögat?
De planeterna man kan se med blotta ögat är Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. De planeter som är längst bort kan man bara se med kikare eller något liknande. På grund av att Merkurius är nära solen går den inte att se den för att alla solstrålar. 

13. Vilken planet brukar kallas morgonstjärnan eller aftonstjärnan? Varför kallas den så?
Det är Venus att som brukar kallas morgonstjärnan eller aftonstjärnan fast Venus inte är en stjärna. Och varför den kallas så beror på att den syns under några timmar före soluppgången eller efter solnedgången.

14. Förklara vad en solförmörkelse är för något. 
Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen. Då skymmer månen solen helt från jorden och solen går inte att se från jordens yta. Månens storlek och avståndet från jorden råkar vara lagom för att täcka solen och blockera solljuset. Ibland så kan månen täcka hela solen och ibland bara en del av solen. När det händer far månens skugga på jorden och på de ställena blir det solförmörkelse. Att det blir månförmörkelse är inte så vanligt. 

15. Hur varm är solen på ytan? Och i mitten? Googla!
I mitten av solen är det ca 15 miljarder grader varmt och på ytan 6 000 grader varmt.

16. Förklara vad meteorer och meteoriter är.
Meteorer är småstenar och grus från rymden som kommer in i jordatmosfären och värms upp och börjar brinna. När en sten träffar jordens yta kallas den för en meteorit. Stjärnfallen på himlen är egentligen meteorer. 

17. Vad är en komet.
En komet är ett stort block av is och sten. Kometer tillhör också vårt solsystem och rör sig också kring en bana runt jorden, med kometernas är avlång jämfört mot planeternas som är rund. Under en gång på kometens avlånga bana kommer kometen väldigt nära solen och då förgasas en del av kometen. Förgasas menar att den börjar brinna. Och när kometen förgasas blir den synlig från jordens yta. 

18. Google på nätet och rita två stjärnbilder.



19. Förklara vad ”Djurkretsen” är för något.
Under året passerar solen 12 olika stjärnbilder och alla kan inte ses från Sverige. Varje stjärnbild motsvarar en månad på året. Det är de 12 stjärnbilderna som kallas djurkretsen eller zodiaken och det är de stjärnbilderna man skulle kunna se bakom solen. När man säger att man är till exempel jungfru menas det att man är född den månaden då jungfrun är bakom solen. De 12 stjärnbilder i djurkretsen är följande: Väduren, oxen, tvillingarna, kräftan, lejonet, jungfrun, vågen, skorpionen, skytten, stenbocken, Vattumannen och fiskarna. 

söndag 17 januari 2016

Grekisk mytologi

  1. På vilket sätt liknar människor och gudar varandra?
Både gudar och människor har känslor, de kunde tex bli arga och förälskade. Men gudar liknar också människor pga att de har samma slags kropp. Tex bara två ögon och inte fyra armar.

2. Vad menade grekerna med hybris?
Det som grekerna menade med hybris var att människor vägrade lyda gudarna och deras vilja. De var bland det värsta som man kunde göra som människa. Då drabbades man av nemesis, som var gudarnas hämnd för hybris.

3. Vad hette hämndens gudinna?
Nemesis hette hämndens gudinna. Hennes uppgift var att hämnas på den som gripits av hybris.

4. Var trodde grekerna att gudarna bodde?
Man trodde att gudarna bodde och levde på Olympen. Olympen låg på Greklands högsta berg Olympos. Endel av gudarna kunde också leva i underjorden.

5. Vilka tolv gudar bodde på samma plats?
Afrodite, Apollon, Zeus, Hera, Athena, Ares, Poseidon, Hermes, Dementer, Dionysos, Artemis och Hefaistos var de tolv gudarna som bodde på samma plats, Olympen.

6. Vad hette underjordens gud?
Underjordens gud hette Hades. 

7. Vem var Hermes och vad hade han för uppgifter?
Hermes var hedarnas, tjuvarnas och köpmännens gud. Hermes var också gudarnas budbärare och han förde de dödas själar till underjorden. 

8. Vad kunde Poseidon göra med sin treudd?
Med hjälp av sin treudd, när han färdades över havet i sin gyllene vagn, kunde han skapa jättevågor och jordbävningar.

9. Vilka var Gaia, Ouranos och Eros i den grekiska mytologin?
Gaia var jorden som födde Ouranos, himlen. Efter det uppstod sedan kärleken, Eros.

10. Vad var kaos?
Kaos var tomma intet. Kaos fanns förre jorden skapades. Ur kaoset skapades sedan Gaia, jorden.

11. Vad var en cyklop?
När jorden hade skapats ur kaoset, skapades jättar som kallades för titaner. Några jättar blev enögda och kallades för cyklop. 

12. Hur kan man få kunskap i nutiden om livet i Grekland för flera tusen år sedan?
Grekerna skrev ner och antecknade väldigt mycket om deras tankar, berättelser och annat om deras liv. På såsätt har vi fått vetat väldigt mycket om deras tankar och om hur de levde. Men också pga att det finns mycket bevarat från den tiden tex gamla templen.

13. Vad kan det finnas för anledning till att grekerna trodde att gudarnas hem låg högst upp på ett berg?
En anledning kan vara att Zeus, som var den himmlens guden, kunde skapa åska med hjälp av åskviggen. Då åskan kom ifrån himlen trodde man att gudarna bodde högre upp än vad Grekerna själv bodde,

14. Gör en serie om en grekisk gud.

15. Välj en gudinna och en gud och ta reda på allt du kan om dem.
Afrodite:
Afrodite var kärlekens och skönhetens gudinna. Hon dyrkades av sjömän som havets gudinna. Hon föddes, enligt en myt, ur havets skum och en annan myt säger att hon var dotter till Zeus och Dione. Zeus blev förälskad i henne. Och som straff för att hon inte ville gifta sig med honom och lät honom inte komma närheten av henne tvingades hon att gifta sig med Hefaistos. Hon hade väldigt många älskare och Ares nämns fotas som hennes man. Tillsammans fick de barnen Harmonia, Deimos, Phobos och Eros. 

Poseidon:
Poseidon var havets gud. Han var bror till Hades och Zeus. Han var son till Kronos och Rhea. Han hade sönerna triton och Rhode tillsammans med Amfitrite. Men hade hade, exakt som sin bror Zeus, många älskarinnor och barn me de. En symbol för Poseidon är hans treudd. Med treudden kunde han skapa jättevågor och jordbävningar. Poseidon förknippas oftast med hästar.

16. Hur använde grekerna sina tempel?
Templet använde inte som gudstjänstlokal utan var gudarnas bostad. Runtom fanns en helig plats där prästerna offrade och be till gudarna. Människor som ville veta sitt öde tog sig till ett tempel och pratade med en orakel, som skötte kontakten med gudarna. Men templet öppnades bara en gång om året. 

17. Varför sökte grekerna upp orken ibland?
För att ta reda på sitt öde. Det var prästerna som kallades orken. Man trodde också att svaret kom ifrån gudarna. 

18. Berätta vad som hände med en människa efter döden.
Endel döda jordbegravdes medan på en del döda brändes kroppen. 
Man trodde att själen lämnade kroppen när man dog. Själen gjorde en lång resan med guden Hermes som vägvisaren. Själen kom till slut till gränsen till Hades, floden Styx. För att själen skulle få komma vidare överfloden måste Charon, som var färjkarl, få ett mynt. Om själen inte hade sitt mynt fick den dödas själ ligga kvar på stranden för all framtid. När sedan själen, som hade ett mynt, kommit till andra hamnade den på skuggornas äng. Där fick de flesta stanna förutom gudarnas fiender, brottslingar och förbrytare som blev ned knuffade i grekernas helvete. Där de onda fick sitt straff kallades för Tartaros och låg precis under Hades. Men några utvalda fick komma till Elysions fält på de saligas öar. Där var de alltid vår och man levde i evighet tillsammans med gudarna. 

19. Varför var begravningen så viktig? Vad måste man tänka på?
Om man hade glömt vid begravningen att ge kroppen ett mynt kunde inte själen komma vidare över floden Styx och behövde ligga på stranden för all framtid. 

20. Zeus blev arg på Prometheus. Skriv ner varför och vad som hände.
Prometheus var en titan som hade hamnat på jorden precis efter den hade skapas. Då tog Prometheus lite lera och skapade den första människan, en man. Gudarna kollade på vad som hände nere på jorden. Athena hjälpte till med att blåsa gudomlig ande i mannen. Efter det gjorde sedan Prometheus en ny människa, denna gång en kvinna. Athena hjälpte ännu en gång till. Människorna fick nu föröka sig och lära allt vad Prometheus kunde. Men gudarna börja tycka att människorna kunde lite väl för mycket och bestämde att de inte skulle få bemästra eldens konst. Med det hindrade inte Prometheus. Han gav elden till människorna och människorna slutade bry sig om gudarna. Då blev Zeus arg på Prometheus, för han tyckte att de skulle vara stor skillnad på vad gudarna och människorna kunde. Då skickades Zeus Pandora till Prometheus. Pandora var en människa skapad av Hefaistos och var meningen att hon skulle gifta sig med Prometheus. Pandora hade med sig en ask som innehöll plågor och skulle ge den i bröllopsgåva till Prometheus. Men han blev misstänksam och gifte sig inte med Pandora. Men hans bror gifte sig med henne. Pandora blev nyfiken om vad som fanns i asken så hon öppnade den, även om hon fått stränga order om att inte öppna den. All världens plågor for ut ur asken men Pandora stängde asken snabbt och kvar fanns hoppet. Därför brukar man säga att hoppet är det sista som lämnar en människa. 

21. Beskriv Grekernas förklaring till att året hade olika årstider.

Grekernas förklaring till att vi har olika årstider är att Hades, underjordens härskare förälska sig i Demeteras dotter Persephone och ville gifta sig med henne. Hades knippade då Persephone till underjorden. Hennes mor, Demeter som var skördens gudinna blev upprörd och förtvivlad och började söka reda på sin dotter. Men medan hon letade vissnade alla blommor och tillslut fick hon reda på att Hades hade tagit hennes dotter. Hades sa då att Persephone kunde få återvända upp ur underjorden och till sin mor om hon inte åt någonting under hennes vistelse i underjorden. Persephone svarade att hon inte ätit nåt och Hades som han lovade och släppt henne fri. När hon återvände till sin mor blomstrade allt igen. Men hon hade ätit sex stycken kärnor från ett granatäpple och när Hades fick reda på det krävde han att hon kom tillbaka till underjorden. Tillslut kom de överens om att Persephone skulle tillbringa halvåret med sin mor och andra halvåret med Hades nere i underjorden. Varje gång Persephone var nere i underjorden vissnade allt och när hon var med sin mor blomstrade allt igen. 

fredag 15 januari 2016

Destillation av saltvatten - lab.rapport

Syfte: 
Vad finns i provröret?

Hypotes: 
Jag tror att det kommer finnas H2O i provröret. 

Material: 
  • 2 bägare, 
  • sked, 
  • E-kolv, 
  • gummislang,
  • provrör, 
  • brännare, 
  • stativ, 
  • tändstickor, 
  • trefot, 
  • trådnät, 
  • stativklämma, 
  • vatten, 
  • glasstav
Metod:
  • Först hällde jag 2 tsk salt (NaCl) i en bägare med 100 ml vattnet (H2O) och rörde om med en glasstav till NaCl hade löst sig. 
  • Efter det monterade jag ihop materialen enligt bilden.  


  • Sedan hällde jag blandningen i E-kolven och började värma upp blandningen tills den kokade med hjälp av en brännare som stod under trefoten.
  • När lösningen börjat koka monterade läraren isär gummislangen från provröret och jag slog sedan av brännaren.
  • Efter det monterade jag isär ställningen och kvar i provröret var vanligt vatten.

Resultat: 
Det som fanns i provröret var H2O.





Slutsats: 
Det som finns i provröret är vanligt kranvatten, H2O. Vid destillation av saltvattnet värms blandningen upp till 100 °C och börjar koka. Då åker vattenmolekylerna igenom gummislangen och kyls ner i provröret. I kolven finns NaCl kvar pga att NaCl har en högre kokpunkt än vad H2O har. NaCl kokpunkt är ca 1400 °C medan H2O kokpunt är 100 °C.

Min hypotes stämde då jag trodde att i provröret skulle det finnas H2O i provröret. 

Man kan tex destillera olja, sprit och saltvatten. I tex oljeindustrier destillerar man olja från gas, bensin och smörolja. Man kan använda destillation när man ska omvandla saltvatten till sötvatten. 

Förbättringar:

Jag kunde ha vart lite noggrannare med med mängden NaCl som jag stoppade i. Jag hade också kunnat koka blandningen lite till och då kanske man såg resultatet lite tydligare. 

onsdag 16 december 2015

Lab.Rapport kromatografi


 Syfte: Att ta reda på vilka olika färger de olika pennorna delar upp sig i.

Hypotes:
Lila: Blå/rosa
Röd: Orange/rosa
Gul: Orange

Material: 3st remsor av filteringspapper, sax, filteringspapper, färgpennor (gul, röd, och lila), kranvatten, 2 st bägare, tejp, blyertspenna.

Metod:
1.    Började med att med att klippa ut remsor av filteringspappret. På varje remsa ritade jag en lika stor prick i tre olika färger.
2.    Sedan fyllde jag bägarna med vatten och tejpade fast remsorna på en penna.
3.    Efter det hissade jag ner remsorna i vattnet så att inte pricken var under ytan eller att remsorna nuddade kanten.
4.    Sedan väntade jag tills det hade blivit ett reultat.

Resultat:
Lila: Delade upp sig i rosa, lila och blå.
Röd: Delade upp sig i rosa och röd.
Gul: Delade upp sig i gul och orange.



Slutsats:
Lila delade upp sig i rosa, blå och lila. Röd delade upp sig i rosa och röd. Och gul delade upp sig i orange och gul. Min hypotes stämde väldigt bra med resultaten. En förbättring är att jag kan vara ännu mer noggrann på storleken på prickarna och prickarnas höjd. 


När vattenmolekylerna for upp genom pricken på filttreringspappret tog vattenmolekylerna med färgen upp genom pappret. Det är de små molekylerna som vattnet tar med längst.

fredag 11 december 2015

Materia s.25

Minns du?

  1. Vad är en lösning?
En lösning är en blandning. Och i den blandningen är beståndsdelarna så små att det inte ens går att se de i mikroskop. Tex när man häller socker i vatten och efter ett tag så syns inte sockret längre. Men det finns fortfarande kvar i vattnet. Då har sockermolekylerna spridit sig jämt mellan vattenmolekylerna. 

2. Hur rör sig en vattenmolekyl när den finns i A) en isbit, B) en vattenpöl eller C) bubblor i kokande vatten?
  1. När det är 0 grader fryser vattnet till is. Då fastnar vattenmolekylerna med varandra med de är inte helt stilla utan rör sig lite hela tiden. 
  2. I en flytande form, som vattnet i en vattenpöl är, rör sig molekylerna snabbare än vad de gör i fast from men inte lika snabbat som i gasform.
  3. Vattenmolekylernas rörelse ökar ju varmare det blir. Vid 100 grader kokar vattnet och deras rörelse är stor. Vatten molekylerna far upp med gasen i luften.

3. Vad är det för skillnad mellan en fysikalisk förändring och en kemisk reaktion?
En fysikalisk förändring är när ett ämne övergår från en form till en annan och får en annan egenskap, men det är fortfarande exakt samma ämne som tidigare men formen av ämnet har bara ändras. 


Vid en kemisk reaktion byter atomer plats så att nya ämnen bildas. 

fredag 4 december 2015

Vad är kemi? s. 13

Minns du?

  1. Ge tre exempel på kemiska ämnen i naturen.
Tre exempel är syre, vatten och olika salter.

2. Beskriv en tennsoldat.
  1. Den kan smälta och stelna.
  2. Man värmer upp tenn nog varm så att den smälter. Sedan häller man ner tennet i en fom och låter den stelna.

3. Hur kan socker förändras?
Socker kan lösas upp men det försvinner aldrig även om det ser ut så när man häller det i vatten.

4. Ge exempel på fem saker som inte får hällas ut i vasken.
Sand, fett (matolja), lim, lack och färg är fem exempel på saker som inte får hällas ut i vasken.

5. Hur ser faraosymbolen för explosiv ut?
Det är en bomb som sprängs.

6. Ge tre exempel på vardera: A) rena ämnen & B) blandningar.
  1. Dest-vatten, koksalt och socker är rena ämnen.
  2. Müsli, kaffe och läsk är blandningar.

7. Vad innebär A) dekantering B) destillation & C) kromatograf.
  1. Dekantering har jag beskrivit vad det innebär i ett annat inlägg på mig blogg.
  2. Det är när man kan rena tex saltvattnet. Då kokar man saltvattnet och sedan kyla ångan. Saltet bli då kvar i kolven.
  3. Men hjälp av den metoden skiljer man färgade ämnen i en lösning. 

8.  Vilken metod använder du för att A) rena saltvatten B) sila bort fasta ämnen C) skilja färgade ämnen i en lösning.
  1. Då använder man metoden destillation.
  2. Då använder man metoden filtering.
  3. Då använder man metoden kromatografi.

9. Vilket kemisk namn har koksalt?
Det kemiska namnet för salt är ”natriumklorid”.

10. Ange en typisk egenskap för koksalt.

Koksalt är lättlösligt i  vatten.


Förstår du?

  1. Vad visar att ämnen kan förändras men inte försvinna?
När ämnen byter form förändras de. Ämnen kan vara tre olika former, fast, flytande och gasform.
Ett bra exempel är när man eldar i en öppen spis. Man säger att veden försvinner med det stämmer inte, istället förvandlas den till gaser och aska. Då har det skett en kemiska reaktion. 

2. Hur arbetar man på ett undersökande sätt i kemi?
Detta är en bra arbetsmetod:
  • Sätt dig noga in problemen och förstå vad det handlar om.
  • Ta hjälp av det du redan vet och dra en hypotes. 
  • Försök ta reda på om din hypotes stämmer, tex en undersökning.
  • Anteckna varje resultat för att underlätta arbetet. Ta hjälp av de olika sinnena(hörsel, syn, lukt, känsel mm.)
  • Dra en slutsats av resultatet.
  • Resultatet kan ibland ge nya problem som kräver att man göra nya undersökningar om de problem som kom upp.

3. Varför är det viktigt att ha regler för avfall på laboratorier?
Det är viktigt för att det inte ska komma ut olika farliga och dåliga ämnen i naturen. Det kan också leda till att man får skador eller liknande i avloppsrören. 

4. Studera s 10. vilka andra exempel på A) filtrering, B) dekantering och C) destillation kan du komma på?
  1. Filtrering kan man använda när man tex separerar vattnet från pastan eller kokar kaffe.
  2. Dekantering kan man använda vid tex vintillverkning eller när man ska slamma ett akvarium.
  3. Destillation kan användas när man tex separerar råolja från bensin eller när man ska framkalla riktigt rent vatten, som kallas dest-vatten.

5. Vad är ett rent ämne?
Ett rent ämnen innehåller endast ett ämne. Det går bara att beskriva de rena ämnen som kemiska. Alla rena ämnen har kemiska namn och olika typiska egenskaper för just det ämnet.

6. Vad är det för skillnad på att kunna recept - som egyptierna- och att kunna kemi?

Att kunna kemi är att kunna förklara och beskriva hur ämnen reagerar med varandra. Ett exempel är när man blandar socker med vatten. Men det egyptierna kunde beskriva var en blandning.

onsdag 2 december 2015

Dekantering & filtrering

Dekantering - Metod
  • I dekantering separerar man ämnen från varandra. Det går ut på att man blandar två ämnen med varandra. Ett exempel är när man blandar sand med vatten. Ett ämne, i detta fall sanden, sjunker till boten och man försöker hälla ut vattnet med så lite sand som möjligt.
  • Dekantering används vid ex när man slammar ett akvarium och vid vin tillverkning.


Filtrering - Metod

  • Filtrering går ut på att man har något med hål i som ska separera och rena tex sand och vatten som man blandat. Man häller blandningen av sand och vattnet i filtreringspappret och sedan renas vattnet genom filtreringspappret. 
  • Filtrering används när man ska hälla bort vattnet från tex pasta.