torsdag 28 april 2016

Description of Tilde

Tilde Lisen Elsa Nordberg is my absolutely best friend. We meeting 2008, the first years of school and we was 6 years old. We have been in the same class until the seventh grade. 

Tilde was born 8 maj 2002. She is 14 years old but for her age, she is very small and short. She has blonde hair and blue eyes. She's absolutely favorite colors are turquoise, blue and withe. She livs in a house with medium size with her family. Tilde and I are relatives. Our father are second cousins.

The best part with Tilde its how nice, funny, smart and kind she is. She always cares about me and I always cares about her. Every time with Tilde, I always have really fun. 

Tilde and I have a lot of traditions and routines. One of the is when we do our homework together every Tuesday. We also share many interests. We both love handboll and popcorn.

A lot of memories is something we also have. We have known each other in 8 and a half years so we have many weird and wonderful memories. 

tisdag 26 april 2016

Läsdagbok- Berättarperspektiv

Titel: Det är dags att inte freaka ut

I boken som jag läser är person perspektivet skrivet i 1:a person. Det vet jag då berättelsen är skriven i jag-form och att händelserna i boken berättas och beskrivs ur en av karaktärs perspektiv. Perspektivet i boken är det samma i hela boken och ändras aldrig. Det kan man bland annat se på den här meningen från boken:
”Jag visste inte om jag tog illa upp över att han inte såg mig som tillräcklig mycket kompis för att betraktas som bagage.”
Även fast boken är mest skriven i 1:person förekommer han- och hon-form, dvs 3:person. Det kan man se i den här meningen:
”-Jag har inte råd att betala advokaten, Zoe. Vi måste berätta det, sa hon.”

Min bok är skriven i dåtid. Vad som utnämner att den är skriven i dåtid är bland annat verbets böjning. Verben är böjda i dåtid till exempel ”sprang”, ”satt” och ”såg” istället för ”springer”, ”sitter” och ”ser”. Det kan man bland annat se på den här meningen från boken:
”Hon lugnande ner sig och gick omkring och mumlade.”


Berättelsen är skriven så att berättaren är icke allvetande eftersom berättelsen utspelade sig ur huvudkaraktärens perspektiv. 

tisdag 19 april 2016

Läsdagbok- Vilken gener tillhör boken?

Titel: Det är dags att inte freaka ut

Boken som jag läser tillhör många olika slags gener. Boken innehåller verkligen alla möjliga gener och skulle passa många. De två huvudkaraktärerna i boken upplever väldigt mycket spänning när det ska försöka lösa fallet om den försvunnen flicka. Boken är fullproppade med spännande och dramatiska händelser där karaktärerna utsatts för mycket. Fallet om den försvunna flickan som de ska lösa under bokens gång gör att boken både är en spänningsroman men även en deckare. Den här deckaren skiljer sig dock från de allra flesta deckarna. Boken är inte som en vanlig deckare där det viktigaste i boken är att fånga den skyldiga. I boken ”Det är dags att inte freaka ut” är det viktigaste för de två huvudkaraktärerna att få svar på alla frågor som uppstår i en dramatisk händelse under en av deras barndom istället för att avslöja den skyldiga. 

I boken förekommer också andra gener så som till exempel komedi och romantik. Boken är även väldigt underhållande med en lagom balans av humor. När man läser den underhållas man på en hög nivå utan att boken känns fånig och tramsig. 

Romantik finns också med under hela bokens gång. Romantiken och att huvudkaraktärerna har fattat tycke för varandra växer fram i smyg under hela boken och romantiken ligger i fokus i slutet av berättelsen.


Denna bok innehåller och bjuder verkligen på allt.

fredag 15 april 2016

Kretslopp

Minns du?

12. Hur fångas nya kolatomer in i ett ekosystem?
Kolatomer fångas in i ett ekosystem genom växterna i fotosyntesen. För djur och människor är det omöjligt att fånga upp kolatomer då de inte har något organ som klarar av det. Växterna omvandlar kolatomerna så att andra sedan kan komma åt kolatomerna. Växten omvandlar kolatomerna till socker genom fotosyntesen. Så när växterna förmultnar eller någon äter växten far kolatomen vidare i sitt kretsloppet. När kolatomerna fångas in till nya ekosystem blir det en del av ekosystemet där.

13. Hur fångas nya väteatomerna in i ett ekosystem?

Det finns bara vissa organismer som kan ta upp kväve från luften och omvandla den så att andra organismer kan komma åt den. Cyanobakterier och kvävefixerande-bakterier är organismer som kan fånga upp kväve från luften. Cyanobakterier tar upp kväve i vattnet med närsalter som växten suger upp. De kvävefixerande-bakterierna tar upp kväven som är i gasform i luften och omvandlar den. 

Utmaningen

2. Tänk dig att en växt tar upp koldioxid molekyler vid fotosyntesen. Följ kolets väg genom ekosystemet tills det åter blir koldioxid. Försök hitta så många olika vägar som möjligt.

För kolet finns det många olika slags kretslopp. 

Koldioxiden tas upp av växter för att användas i fotosyntesen. Koldioxiden kommer ifrån organismer som andas ut den. Av kolatomerna tillverkar växterna nya ämnen som tex socker. Växten som tog upp kolatomen blir sedan uppäten av ett djur tex en ko. Kolet i kon kan det hända tre saker med. Kon kan andas ut kolatomerna i form av koldioxid och som sedan tas upp av växterna igen och på sätt går kretsloppet om och om igen. Kon kan dö och förmultna vilket leder till att kolatomen hamnar i jorden. Vid nerbrytningen kan även kolet hamna i nedbrytarna som sedan andas ut kolatomerna i form av koldioxid. Kon kan även bli mat åt en människa. Människan andas sedan ut kolatomen i form av koldioxid och kretsloppet börjar om. Människan kan även dö och då bryts vi ner så att kolet hamnar i jorden eller i nedbrytare som andas ut koldioxid.

Ordkunskap

Målande:
När man beskriver någonting som målande brukar det betyda att någonting är uttrycksfullt och levande. 

Exempelmening: Han skrev målande ner händelserna från gårdagen.

Eloge:
Eloge används i sammanhang där man vill ge någon mycket beröm och hylla personen.

Exempelmening: Hon tog tag i problemet när ingen annan gjorde det. Det ska hon få en eloge om.

Puka:
Puka är en slags trumma.

Exempelmening: Är det någon som vill prova på att spela puka?

Alludera på/till:
Alludera på menas att man syftar på något speciellt. Alluderar till menas med att man antyder någonting.

Exempelmening: Alluderar du på händelsen förra veckan?

Pseudointellektuell:
Pseudointellektuell är en person som tror sig vara smart fast egentligen inte är det.

Exempelmening: Smart är han inte, utan snarare pseudointellektuell.

Hippologi:
Hippologi är läran om hästar.

Exempelmening: Kan du mycket om hippologi?

Bejakande:
Bejaka menas med att man bekräftar och säger jag till någonting.

Exempelmening: Det borde vara en självklarhet att man ska bejaka detta.

Ocker:
Ocker är när man kräver hög ränta på tex ett lån.

Exempelmening: Det borde inte finnas ocker för detta.

Florera:
Florera betyder att någonting är vanligt och finns i mängder.

Exempelmening: Mängden medlemmar börjar att florera enormt.

Eftermäle:
Eftermäle är en summering och sammanfattning om en persons liv efter att den person dött. 

Exempelmening: Hons eftermäle skulle bli allting annat en tråkigt.

Alter ego:
Alter ego är latin och betyder ”ett annat jag”. En person med ett alter ego menas ha två identiteter.

Exempelmening: Det finns många film- och bokkaraktärer har ett alter ego.

Preskriberad:
Preskriberad menas med att någonting är ogiltigt. 

Exempelmening: Detta borde inte vara preskriberat.

Gordisk knut:
En gordisk knut är en svår uppgift som kan låsas enkelt med drastiska åtgärder.

Exempelmening: Vi måste lösa den gordiska knuten.

Bestryka:
Bestryka är att man stryker över någonting.

Exempelmening: Jag tycker vi borde bestryka detta nu.

Ellips:
Ellips kan vara många olika saker. En av de sakerna är en geometrisk form. 

Exempelmening: Bordet var formad som en ellips.

Kufisk:
Kufisk är när någonting är väldigt underligt och konstigt.

Exempelmening: Detta var väldigt kufisk.

Svinn:
Svinn är minskning i någonting.


Exempelmening: Det är väldigt mycket svinn.

Läsdagbok- Varför just den här boken?

Titel: Det är dags att inte freaka ut

Jag hittade den här boken på hyllan i biblioteket med rekommenderade ungdomsböcker. Det som jag fastnade för och väckte intresse först var nog bokens tittel, ”Det är dags att inte freaka ut”. Det var nog titeln som fick mig att vilja ta reda på vad boken handlade om genom att läsa beskrivningen. Beskrivningen på bokens baksida var det som jag fastnade mest för och den fick mig även att välja just den boken. Bokens beskrivning lovade att boken skulle innehålla mycket spänning och mysterium. Bokens beskrivning fick mig att vilja ta reda på alla frågor som jag fick när jag läste bokens beskrivning. En av karaktärerna fångade också mitt intresse, Digby. Digby verkade speciell, intressant och sig själv. 

fredag 8 april 2016

Berättande text

Sången nådde äntligen mina öron. Jag slöt mina ögon och låssade sova medan min familj kom in i rummet. Idag är det min 15-födelsedag och jag hade redan vaknat kl 5.00 för att sedan vänta i fyra timmar på den traditionen som händer på födelsedagar, familjen sjungande ”jag må hon leva” med tårta och presenter i famnen. Synen framför mig är ganska roande. Alla tågar in i mitt rum med morgonrockar, glada minner, en tårta och flera presenter i famnen medan de sjunger falsk. Mina 5 år små tvillingsystrar, Amanda och Mathilda, hoppar runt i rummet med ballonger i händerna och verkar vara på väldig bra humör. Detta får mig att le då mina systrar betyder allt för mig.

- Grattis gumman, utbrast mamma glatt efter sången. Jag tackade henne medan jag kramar om mina systrar som har hoppat upp i sängen bredvid mig. Pappa och mamma fick även dom varsin kram innan det var dags att äta tårta och öppna presenter. 

Jag stod just nu i mitten av rummet som var aldelens stökigt efter presentöppningen och skulle välja kläder. Jag hade fått order av mina vänner att jag skulle ta på mig en klänning och att de sedan skulle hämta mig. Jag har inte fått någon information av vad vi ska göra eller vart vi ska. Jag granskade mitt rum efter en klänning som skulle passa för dagens aktiviteter. 

Min blick landade i högen av presenter som jag hade fått imorse. I den högen låg en vacker blommig klänning som jag hade fått av mamma. Klänningen var vit med blommor i olika nyanser av lila och rosa på. Klänningen gick till lite över knäna och var öppen i ryggen. Den var verkligen perfekt för dagen! Jag tog på mig klänningen och kom på att jag har skor kvar. Efter att ha letat ett tag hittade jag ett par vita ballerinaskor med med små rosetter vi tårna som skulle passa perfekt till klänningen. Jag fixade det sista med min outfit innan jag granskade mig i spegeln. Det var i början av september så för att inte frysa mer än nödvändigt hade jag tagit på mig en jeansjacka över klänningen. Mitt naturliga blonda och spikraka hår som gick ner till midjan hade jag lockat i naturliga och vackra lockar. Den blonda nyans på håret framhävde verkligen mina ljusgröna ögon. Min hud var gyllenbrun efter sommarens sol, vilket passade väldigt bra till min klänning.

Jag gick ner för trappan till vardagsrummet där jag visste att min familj skulle vara. 
- De kommer och hämtar mig när som helst nu, säger jag och sätter mig i soffan.
- Ha det så bra och ring om vi ska hämta dig, svarade pappa
- Absolut. Hej då! svarade jag och i samma sekund hördes ett tutande utifrån. Väl framme vid den svarta bilen som tillhörde min bästa vän fick jag en stor kram. Skrattandes kramade jag tillbaka innan jag hoppade in i paserarssättet och hon i förarsättet. Hon hade på sig ett par vita jeans och till detta hade hon ett rosa linne. Hon hade ett par rosa skor som var öppen vid tårna och hade en liten klack. Det bruna håret var uppsatt i en slarvig hästsvans. Hennes blåa ögon kollade på mig snabbt innan de vände tillbaka sitt fokus på vägen. På hennes mörk rosa läppar låg det ett leende. Detta fick mig att le och hela min mage pirrade av spänning för dagen.

Efter 10 min i bilen fick jag ta på mig en ögonbindel. Efter ytligare några minuter så kände jag hur bilen saktade in innan den stannade helt. Jag kunde inte se något så jag fick gå på hörseln. Jag hörde ett svagt skratt som tillhörde min bästa vän innan en dörr stängdes och öppnades, antagligen förarsättet. Det gick någon minut innan jag hörde nästa läte. Det lätet var min dörr som öppnades och en hand tog tag i min hand för att hjälpa mig ut ur bilen. Ett till skratt hördes och ägaren till det var desamma som den förra gången, min bästa vän. Jag lät henne leda mig på någon slags stig innan vi stannade. Det jag kunde höra var att en dörr som öppnades och min ögonbindel drog sakta av. Även fast min ögonbildel var av såg jag ingenting. Det var bläck svart i rummet. Helt plötsligt så tändes ljuset och ett ”grattis” hördes i lokalen. Framför mig stod alla mina vänner och alla hade klätt upp sig lite finare. Jag blev överraskad och var i trans i några sekunder innan jag sprang fram och kramade de andra. Efter att ha kramat och tackat alla jag for min blick snabbt över lokalen. Jag visste direkt var vi var. Vi var i en av minna vänners sommarstuga. Jag brukar vara här varje sommar och jag skulle enkelt veta vart allting är om någon skulle fråga mig. Jag kan den här stugan utan och inan. Även fast stugan var liten blev det ett perfekt ställa att vara på då vi bara var 7 stycken totalt. I taket hängde en skylt dör det stod grattis på med stora lila bokstäver. Lite här och där hängde ballonger i alla möjliga färger. I bakgrunden hade musik satts på och i mitten av rummet var ett bord där det fanns allt möjligt på. Olika dricker så som läsk och vatten, chips, popcorn och godis var framdukat. I ett av hörnen fanns det en tv med madrasser, filtar och kuddar framför. Jag antar att vi skulle se någon film eller något liknande. 

Kvällen hade varit fantastisk. Först hade vi inte gjort något speciellt innan det var dags för presentöppning. Timmarna hade rusat iväg med mycket skratt och nu låg jag på en säng i en av sovrummen i stugan. Jag hade ringt pappa och sagt till honom att jag sover här inatt så att han behöver hämta mig imorgon istället. Klockan var 2.00 och vi hade hunnit sett några filmer. 

Jag vaknade med ett ryck av väckarklockans hemska ljud. Jag satt mig upp i sängen och min blick hamnade på klockan. Den visade 6.07. Helt plötsligt slog en tanke mig. Varför ringde väckarklockan på en söndag och framför allt när jag var i min väns sommarstuga? Tanken fick mig att scanna omgivningen. Detta var inte det rummet som jag la mig i och mina vänner ligger inte bredvid mig på några madrasser. Rummet var stökigt och lite här och där fanns det hål i både väggen och taket. Möblerna såg ut att falla ihop när som helst och framför allt sängen som jag låg i. Detta fick mig att dra ihop mina ögonbryn och tanken på att jag blivit kidnappade uppenbarade sig. Helt plötslig slog min tredje tanke mig på mindre än 5 minuter. Jag hade drömt. Men det kändes så verklig så som om jag verkligen var där och fick uppleva allt. Allt var en dröm och mitt liv var lika trasigt som innan.

fredag 26 februari 2016

Wikipediauppgift

1. Wikipedia är ett uppslagsverk. Traditionella uppslagsverk hänger på att författaren är kunnig om ämnet. Medan på Wikipedia hänger det på källorna. Idéen om wikipedia var att alla skulle få tillstånd till gratis fakta och även kunna bidra till fakta. 

En av allas wikipedias grund ideér är att alla ska få chansen att ändra och bira till artiklarna. På grund av det kan felaktig fakta komma in i artiklarna. Allt som skrivs går dock genom en kontroll och det gör Wikipedia ganska trovärdigt. Alla felaktig fakta tas bort väldigt snabbt efter det har skrivit och personen som la ut den felaktiga faktan blockeras och kan inte skriva något mer på en artikel. Dock så kan källorna på wikipedias artiklar sakna trovärdiga källor. Enligt analyser som gjorts på olika sätt finns det både styrkor och svagheter med Wikipedias sidor och artiklar. 

Wikipedia är en väldigt bra källa att använda i klassrummet. Så länge som man granskar och är källkritisk över faktan på Wikipedia. När man använder wikipedia i klassrummet ska man kolla tre saker: källorna, diskussionen och historiken.  Artiklarna på Wikipedia är mer trovärdiga om det är många som har diskuterat om de. Det visar att personer har granskat och funderat över innehållet. För att kolla det går man på en flik längst upp på sidan. Det finns också en flik för historiken. Där kan man gå och se om och när någon har ändrat i artikeln. 

Wikipedia kan vara trovärdigt så länge som man går in och kollar på de källor som finns i artikeln.

2. Wikimedia driver 8 andra project på sidan om Wikipedia.

Meta wiki: Meta wiki är olika diskussioner och analyser om Wikimedias projekt. Meta wiki grundades 2001. Sidan skapades för att göra den Engelska Wikipedia mindre rörigt. 

Wikiquote: Wikiquote är en sida med en samlings av citat, ordspråk och talesätt. Det är till för alla olika språk. Den svensk språkliga Wikiquote innehåller ca 550 stycken sidor. 

Wikinews: Wikinews är en slags nyhetstjänst. Idag så är inte den Svenska Wikinews aktivt. Det la ner på grund av att projekten blev ett misslyckande.

Wiktionary: Wiktionary är en grattis ordbok för alla ord från alla språk. Alla som vill kan bidra, ändra och använda Wiktionary. Det är fritt och bidra så länge man säger vart man har fått faktan ifrån.

Commons: Commons är en databas med fria mediafiler. Alla kan bidra med filer. Det finns över 30 000 000 filer. 

Wikisource: Wikisource kallas ursprungligen ”Project Sourceberg”. Wikisource är ett fritt bibliotek. En sak som skiljer Wikisourec från andra Wikimedia projekt är att här kan man inte ändra texterna. 

Wikibooks: Wikibooks är en fri samling manualer och läroböcker. Manualerna och läroböckerna finns på många olika språk. Det finns nästan 140 olika böcker på Wikibooks.

Wikispecies: På wikispecies kan du få redan på jordens alla arter. Sidan innehåller alla möjliga olika arter, tillexempel djur, växter och svampar. Wikispecies motto är: ”Wikispecies är fritt, eftersom att livet är fritt”. 

3. Creative commons är en organisation som vill öka mängden fria verk och öppet innehåll. Det gör de genom att bland annat erbjuda lämpliga licenser.


Upphovsmannen väljer vilka friheter verket ska få genom att välja ett licensavtal som passar ens önskemål. Licensen fungerar i hela världen och varar så länge som upphovsrätten varar. Det finns 6 olika licenser med olika innehåll. Creative Commons erkännande är den av de 6 stycken licenserna som är mest tillåtande. Med den licensen menas att upphovsmannen tillåter andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk så länge de erkänner en som upphovsman. Varje linsens ger också upphovsmannen det erkännande den förtjänar. Licenserna påverkar inte av de friheterna som lagarna ger till användaren. 

torsdag 25 februari 2016

Maten - var kommer den ifrån?

Potatismos: Potatis, mjölk, matlagningsgrädde, salt och peppar.
Köttbullar: Köttfärs, ägg, lök, ströbröd, mjölk, salt och peppar.
Brunsås: Smör, vetemjöl, köttbuljong, vispgrädde, soja och svartpeppar.
Lingonsylt: Lingon, syltsocker eller strösocker.

  1. A) 
Från djuren kommer köttfärs, ägg, mjölk, matlagningsgrädde, smör och vispgrädde.
Från växterna kommer lök, lingon, sojabönors, potatis, svartpeppar, salt, morötterna, gröna bönor syltsocker och strösocker.
Det som har odlat i Sverige är potatis, lingon, vete, socker, morötterna, gröna bönor och lök.
Det som har vuxit i andra länder är sojabönor, salt, peppar och sockret.

B) 
Köttbullarna kommer ifrån köttet av en ko. Köttbullarna är runda. 
  1. Kon slaktas. 
  2. Köttet från kon malls till köttfärs.
  3. Köttfärsen paketeras och fraktas till affären där den köps av en kund.
  4. Kunden tillagar sedan köttbullar av köttfärsen med andra indignerar. 

Köttbullarna smakar kött med kryddor. Köttbullarna steks i en stekpanna.

Potatisen i potatismoset kommer ifrån växterna hos en bonde som odlar potatis. Potatismoset är gult och mosigt. 
  1. Potatisen skördas av en potatis bonde.
  2. Potatisen fraktas sedan till en affär där en kund köper den.
  3. Kunden tillagar sedan potatismos av potatisen med andra ingredienser. 

Potatismos smakar potatis. Potatisen har mosats.

Lingonsylten kommer ifrån lingon som plockas i skogen. Lingonsylt ser ut som en sås med lingon i. 
  1. En bärplockare plockar lingonen.
  2. Sedan rensas de.
  3. Antagligen så köper man färdig lingonsylt eller så gör man den själv. 
  4. Om man köper lingonen själv så kokar man sylten tillsammans med syltsocker. 

Lingonsylt smalkar väldigt sött. Lingonsylten har kokats i en syltkokare. 

Brunsåsen tillagas av väldigt många olika slags ingredienser. Brunsåsen ser ut som en brun sås. 
  1. Kunden köper alla ingredienser. 
  2. Den tillagas genom att följa ett recept.

Brunsåsen smakar som en kryddig sås. Brunsåsen tillagas efter ett recept. I receptet finns flera olika steg och metoder.

Grönsakerna kommer ifrån en grönsaksodling. Morötterna är skurna i stavar och gröna bönorna är avlånga. 
  1. Grönsakerna odlas och sedan skördas de.
  2. Efter det rensar och packas de innan de transporteras till affären. 
  3. Sedan köper en kund de och tillagar på olika vis. 


Morötterna har skallats, skurits och sköljts. Gröna bönorna har sköljts.

söndag 31 januari 2016

Himmel & jord

1. Förklara begreppet astronomi.
Astronomi är läran om himlakroppar som tex planeter, månar och stjärnor. Astronomi bygger på olika observationer som har gjorts. Och att studera himlakroppar kan man göra på olika sätt. Man kan göra det med tex blotta ögat eller med hjälp av kikare. Med hjälp av alla observationer som grund kan man lätt göra olika modeller, tex lerklumpar som ska föreställa olika planeter och endel kan vara matematiska och bestå av formler. Och med hjälp av astronomi vet vi väldigt mycket om rymden, men det finns fortfarande många frågor utan svar. 

2. Förklara begreppet astrologi.
Astrologi är en spådomskonst. Förr trodde man det var möjligt att utse framtiden med hjälp av att studera olika slags himlakroppar tex månen, solen, stjärnorna och planeterna. Och det var de stunderna som blev vetskapens astronomi. I de flesta tidningar finns horoskop där man skriver om hur ens liv kommer blir på grund av ens stjärntecken.

3. Hur kom Erastothenes på att jorden borde vara rund och inte platt som man trodde tidigare?
Greken Erastothenes kom på ett sätt att beräkna storleken på jorden. Och det kom han på genom att märka att solen står olika högt på olika platser på jorden söderut och detta trodde han beror på att jorden är rund och inte platt som man trodde tidigare. 

4. Jorden roterar kring sin egen axel. Hur snabbt?
Jorden roterar runt sin egen axel och det med en hastighet på ca 1 670 km/h.

5. Varför har vi olika årstider?
Att vi har olika årstider beror på att jordaxeln lutar och att jorden rör sig hela tiden i förhållande till solen. Jorden färdas i en bana runt och ett varv tar 365 dagar, 1 år. Samtidigt som jorden snurrar i en bana runt solen snurrar också jorden kring sin egen axel som lutar. Jordaxeln pekar alltid åt samma håll året runt och det är på grund av den rotationen som vi har dag och natt. Och det är på grund av lutningen som norra och södra halvklotet turas om att vara riktad mot solen och därför får vi olika årstider. Så när jorden har åkt i sin bana runt solen så att de norra halvklotet är riktad mot solen har de södra halvklotet vinter. När vi i Sverige har vår och sommar är det höst och vinter i tex Sydamerika och Australien. 

6. Vad beror dygnets längd på? 
Det som dygnets längd beror på är att jordaxeln lutar. Under sommaren kan solljuset träffa oss under en längre tid. Och det beror på att vi är vänd mot solen. Men på vintern är det tvärtom, vi är bort vänd från solen vilket leder till att inte så mycket sol träffar oss. Dagen är längst vid sommarsolståndet och kortast vid vintersolståndet. Längden på dygnet ändrast snabbast kring höst- och vårdagsjämningen och långsammast kring midsommar och jul. Under sommarhalvåret går solen upp och ner mer åt norr och under vinterhalvåret mer åt söder.

7. Månen roterar runt jorden i en så kallad bunden rotation. Vad innebär det?
Med bunden rotation menas att månen vrider sig ett varv runt sin egen axel på samtidigt som den flyttar sig ett varv runt jorden. På så sätt har månen från jorden fått en fram och baksida. Men det behöver inte bara vara månen som har en bunden rotation. Tex så har jorden också det. Alltså är principen detsamma för alla himlakroppar. 

8. När är det fullmåne?
Fullmåne är det när solens strålar träffar månens framsida rakt framifrån. Det är inte månen som lyser utav sitt eget ljus utan solen ljus reflekteras på månen. Vid fullmåne är månen och solen på varsin sida om jorden. 

9. Förklara vad som händer vid en månförmörkelse. 
Det som inträffar under en månförmörkelse är att månen hamnar i jordens skugga. Det är alltså på månen som en månförmörkelse inträffar och det kan bara hända om det är fullmåne. Det som gör det möjligt att se månförmörkelse från jorden är att det inträffar när månen är uppe men det kan också inträffa om månen är nere. Men då kan inte man alltid se månförmörkelsen från Sverige. När nästa månförmörkelse är brukar man kunna se i en kalender.

10. Varför blir det ebb och flod? 
Det är månens dragnings kraft som påverkar vattnet i havet. Vatten som är på den sida av jorden som är närmast månen påverkas mer av dragnings kraften en vad vatten på andra sidan jorden gör. Det blir flod på den sida av jorden som är vänd mot månen och vattnet dras mot månen. På den sidan där vattnet är bortåt från månen påverkas mindre av månens dragningskraft och då blir det ebb. Men när månen roterar kommer det bli flod där det var ebb och ebb där det var flod.

11. Vad heter planeterna i vårt solsystem räknat från solen och utåt?
Från solen och utåt: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. 

12. Vilka planeter kan man se från jorden med blotta ögat?
De planeterna man kan se med blotta ögat är Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. De planeter som är längst bort kan man bara se med kikare eller något liknande. På grund av att Merkurius är nära solen går den inte att se den för att alla solstrålar. 

13. Vilken planet brukar kallas morgonstjärnan eller aftonstjärnan? Varför kallas den så?
Det är Venus att som brukar kallas morgonstjärnan eller aftonstjärnan fast Venus inte är en stjärna. Och varför den kallas så beror på att den syns under några timmar före soluppgången eller efter solnedgången.

14. Förklara vad en solförmörkelse är för något. 
Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen. Då skymmer månen solen helt från jorden och solen går inte att se från jordens yta. Månens storlek och avståndet från jorden råkar vara lagom för att täcka solen och blockera solljuset. Ibland så kan månen täcka hela solen och ibland bara en del av solen. När det händer far månens skugga på jorden och på de ställena blir det solförmörkelse. Att det blir månförmörkelse är inte så vanligt. 

15. Hur varm är solen på ytan? Och i mitten? Googla!
I mitten av solen är det ca 15 miljarder grader varmt och på ytan 6 000 grader varmt.

16. Förklara vad meteorer och meteoriter är.
Meteorer är småstenar och grus från rymden som kommer in i jordatmosfären och värms upp och börjar brinna. När en sten träffar jordens yta kallas den för en meteorit. Stjärnfallen på himlen är egentligen meteorer. 

17. Vad är en komet.
En komet är ett stort block av is och sten. Kometer tillhör också vårt solsystem och rör sig också kring en bana runt jorden, med kometernas är avlång jämfört mot planeternas som är rund. Under en gång på kometens avlånga bana kommer kometen väldigt nära solen och då förgasas en del av kometen. Förgasas menar att den börjar brinna. Och när kometen förgasas blir den synlig från jordens yta. 

18. Google på nätet och rita två stjärnbilder.



19. Förklara vad ”Djurkretsen” är för något.
Under året passerar solen 12 olika stjärnbilder och alla kan inte ses från Sverige. Varje stjärnbild motsvarar en månad på året. Det är de 12 stjärnbilderna som kallas djurkretsen eller zodiaken och det är de stjärnbilderna man skulle kunna se bakom solen. När man säger att man är till exempel jungfru menas det att man är född den månaden då jungfrun är bakom solen. De 12 stjärnbilder i djurkretsen är följande: Väduren, oxen, tvillingarna, kräftan, lejonet, jungfrun, vågen, skorpionen, skytten, stenbocken, Vattumannen och fiskarna.